Det är mycket möjligt att Linköpings HC innan jag sätter punkt för den här texten kommer att presentera en ny spelare. Bra där i så fall. Men jag kommer inte från känslan att klubben hamnat illa till i jakten på de sista nyförvärven.
Låt mig förklara varför.
Ju tidigare truppen är klar, desto bättre. Självklart. Men inte till varje pris.
Nu är vi snart inne i juni och då kan du inte längre lita på din egen scouting eller styra spelet som du vill – utan är mer eller mindre helt i händerna på agenterna och vad som erbjuds därifrån. Och framförallt: vill du ha Pelle Puck kan du utgå från att han också erbjuds till många andra. Det gör att det dels blir dyrare, men också att det blir mycket svårare att få det du vill ha och behöver. Risken finns att du står tomhänt efter ett nej och mer eller mindre tvingas börja om från början.
Det är ingen hemlighet att LHC numera befinner sig längre ned i näringskedjan, naturligtvis i internationell konkurrens, men också på svensk mark. Tretton av femton forwards är klara och med nygamle Broc Little i spetsen är det ingen tokig start. Stommen klar, men delar av spetsen saknas och frågan är vad som i detta läge finns kvar på marknaden. Konstantin Komarek, som var högaktuell, är en bra SHL-spelare, men ”riktigt, riktigt bra”. Njae. Då funderar jag på om det inte rent av är bättre att ha is i magen och vänta. Det är en chansning, men åtminstone någon plats kan vara värd att gambla med.
Vi vet att möjligheter kommer att öppnas när 1) spelare som vill till Ryssland och Schweiz inte får som de vill och när 2) spelare som vill till NHL inser att drömmen inte förverkligas den här gången heller. Inte så att det blir drösvis av spelare tillgängliga, men det blir ändå fler än vad som är fallet nu.
Helt klart är att Fredrik Emvall, sportchefen, står inför ett examensprov och måste lyckas med sin uppgift. Många av de som var med i fjol måste bli bättre, jag har varit inne på det tidigare, men utan tillräcklig spets vinner du ingenting heller.
Det är inte alldeles enkelt att förstå vad som händer i agentvärlden, men en sak har jag lärt mig förstå som en slags tumregel. Ju längre du väntar, desto dyrare blir det. Nästan alltid är det så. För att ta ett närliggande LHC-exempel: nu gjordes tidigt klart med Lukas Bengtsson från AHL. Den affären hade säkerligen kostat mer nu.
Själv hade jag slagit en signal till Mathis Olimb. Det är förmodligen långsökt och förgäves, men värt ett försök. Norrmannen har fortfarande inte klart med någon ny klubb, han trivdes i Linköping och var riktigt bra under stora delar av säsongen. Inte minst under avslutningen mot Djurgården i slutspelet. Jag har svårt att tro att det finns så många bättre centrar på marknaden.
Det är sisådär tre och en halv månad till seriestart och mycket kommer fortsatt att hända även om det faktiskt är så att några sportchefer redan är klara med sina lagbyggen. Av det vi ser nu är det framförallt i Karlstad som det satsas – och det rejält. Färjestad måste ha skaffat sig seriens dyraste trupp, men har tillräckligt med pengar i plånboken för att ha det.
Det borde räcka långt i vinter.