Har skrivit om det tidigare, men när jag sitter på golvnivå i lilla – och i för sig rätt charmiga, men ändå – Örnahallen i Hyltebruk och får göra mitt bästa för att inte få bollar i huvudet slår det mig igen.
Det borde inte vara så här.
Det är klart som sjutton att volleybollen ska satsa på en SM-final. En enda match som avgör allt.
Göra det som bandyn, handbollen, innebandyn och andra redan gjort för att få till en mer effektfull avslutning och firmafest. Jag förstår att det handlar om ekonomi och intresse, men att det skulle slå dagens upplägg känns rätt givet. Vem vet, möjligen skulle det till och med gå att få till en tv-sändning? Chris Härenstam kan säkert tänka sig att jobba en helg till i dessa slutspelstider.
Ingen kan säga annat än att LVC varit Sveriges bästa volleybollag under säsongen, men så här långt i finalserien har Hylte varit vassast. Bäst när det gäller och bäst när det smäller. 0–2 brukar vara ett mer eller mindre hopplöst underläge när det är först till tre, men den här gången har jag en bestämd känsla av det inte är över.
LVC måste redan på söndag få det på sina villkor. Inte bjuda bort övertaget och ge Hylte ännu mer självförtroende. Mer spel och mindre frustration vore inte heller så dumt. Då räknar jag kallt med att få ta vägen längs Nissanstigen en gång till i nästa vecka.