Blickade ut över första LHC-träningen för säsongen i Stångebrohallen och fick ögonkontakt med Tommy Jonsson. Nye tränaren log. Förhoppningen är att han ska komma med det nya som behövs för att lyfta klubben dit den vill vara.
Det är som vanligt i den här branschen.
Det är resultaten som sätter betygen.
Det blev SM-guld med ett osedvanligt talangfullt lag i Brynäs, men sedan dess har tränarkarriären gått åt fel håll. Nu ges han en ny chans – i en klubb som också vill ha det. Nu måste han lyckas. För sin egen skull – och för klubbens.
Det är ingen hemlighet att jag tyckte att Klas Östman borde ha fått möjlighet att ta över när Dan Tangnes oväntat hoppade av. Det tycker jag fortfarande. Nu kom en förfrågan när några andra redan sagt nej och då kändes det inte så lockande.
Detta sagt:
Processen kunde möjligen ha skötts på ett annat sätt, men nu står jag mellan båsen i Stångebro med en magkänsla att det kommer att bli bra med Tommy Jonsson. Genuin hockeymänniska, trevlig som sjutton och med skönt glöd inför uppgiften. Sedan kan man alltid fundera över om han efter det som hänt kan injicera den vinnarmentalitet som krävs, men där är faktiskt upp till hela klubben att bidra.
Kan Jonsson till att börja med öka den taktiska flexibiliteten och se till att LHC i fortsättningen inte bara har en plan A utan också en plan B och till och med en plan C är mycket vunnet.
Det vore en bra start.
Frågar du mig just nu placerar jag fem–sex klubbar före LHC i mitt förhandstips. Jag skrev det för någon vecka sedan och det dröjde inte länge förrän det plingade till i inboxen. Min allra trognaste mejlvän, vi kan kalla honom Sven, tyckte att det var alldeles galet.
Han skrev:
”För absolut första gången sedan jag började intressera mig för LHC någon gång innan avancemanget till elitserien har LHC lagt den sista pusselbiten rätt. Den här truppen ser ovanligt balanserad och spetsig ut. Riktigt, riktigt spännande. Topp fyra tror jag på och definitivt slutspel direkt.”
Når Mattias Bäckman sin fulla potential och får Lukas Bengtsson vara frisk efter sitt sjukdomshelvete finns förutsättningar för en vassare defensiv som i sin tur kan göra att de offensiva essen vågar att släppa loss än mer i anfallszon. Jag hoppas att den här hösten inleds med att försvarsspelet sätts för att få en tryggare grund att stå på.
Som vanligt så här års är det många om och men. Var det en tillfällig nedgång för flera spelare i fjol? Kan Joe Whitney och James Wright utan erfarenhet av spel på SHL-isar snabbt ta de roller som de är värvade för? Flera viktiga spelare kommer sent in i truppen – vad betyder det när ett nytt lag ska byggas? Hur påverkas Derek Roys motivation av att inte ha något OS i sikte? Är Broc Little lika vass som tidigare? Hur mycket kommer Niklas Perssons bultande klubbhjärta att saknas?
Rätas tillräckligt många frågetecken ut till utropstecken. . .ja, då kan det bli en riktigt trevlig hockeyvinter i 013-land. Låt oss nöja oss med det. För nu. Saker kommer att hända fram till seriestart, ännu mer kommer att hända under säsongen.
Och faktiskt nästan viktigast av allt:
Att få publiken tillbaka till Saab arena för att bygga på det egna kapitalet. 4,2 miljoner är inget som ger någon trygghet och får någon klubbledning att sova gott om nätterna.
Till sist 1: Största jublet på ispremiären fick Sebastian Karlsson, närmast följd av Broc Little och Mattias Bäckman.
Till sist 2: Halva laget saknades på damsidan och spelarna droppar in vartefter fram till seriestart. Det ser spännande ut. Ny SM-final mot Luleå? Snarare troligt än otroligt.