Linköping IBK kommer slå många med häpnad i högsta serien.
Kanske inte gå till slutspel, det är ett stort steg för en nykomling, men absolut ta en del skalper hemma på det långsamma klistergolvet i Linköpings sporthall, där ju handbollen regerat i så många år och kladdat ned golvet.
Det trodde jag inför premiären och nu, efter 4-2 mot Mullsjö och ett snack med min LIBK-favorit, centern Linus Pettersson, är jag övertygad.
Vad annat kan jag bli av en kille som med ett avspänt leende säger till mig:
- Jag sticker ut hakan och säger att det kommer gå jäkligt bra för mig den här säsongen.
Hurra för det. En kille som först presterar (1-1-målskytt) och sedan får journalistpennan att glöda.
Linus Petterssonär LIBK personifierad. En underskattad doldis med alla möjligheter att överraska. Hela tiden på rätt plats i defensiven och alltid med när det hettar till i offensiven, som när han med 1-1 tog in LIBK i premiären.
Tillsammans med förra årets Onyxstjärnor Sam Jonsson och Peter Norström bildar han en av tre ganska jämnstarka LIBK-formationer.
- Bredden är vår styrka, menar Pettersson. Det var den i fjol och jag tror den blir det i år också.
Ja, ser man till premiären blir det så. Visst stack nye Marcus "56" Johansson ut med bländande teknik och snabbhet, och när hans kedjekamrat Martin Karlsson är bättre vän med bollen än den här premiärkvällen, då är det förstås troligt att förstakedjan producerar mest. Men ändå, mot Mullsjö bidrog alla tre kedjorna till målskörden.
Inte illa av en nederlagstippad nykomling.
Jag gör en Linus Pettersson: Jag sticker ut hakan och säger att det kommer gå jäkligt bra för Linköping IBK den här säsongen.
Nyförvärv i all ära, roligast var att se hur bra trotjänare som Andreas Järnerfelt och Henrik Qvist stod sig i en superligapremiär.
För att inte tala om Simon Cocozza. Från sparsamt med speltid i fjol till klockrent spel i går.
Det luktar genombrott om backtalangen.