Linköping HC vinner prestigemötet med HV 71 (2–1) inför utsålt hus – när speakern Roger Cedbro utbrister sitt klassiska ”lapp på luckan” vete sjutton om det finns någon mer nöjd människa i hela världen – och samtidigt som "HV åker ur" dånar i arenan tar Christian Heljanko emot välförtjänta hyllningar av LHC-fansen på ståplats.
Tre poäng vunna efter ännu en match med häftig atmosfär.
Jag vet inte hur många gånger jag har använt mig av det där med att ”det är en viktig match” eller ”nu är det säsongens viktigaste” eller något liknande.
Förmodligen är det alldeles för ofta.
Men det är så det känns.
Det är ju så viktigt hela tiden.
Första matchen mot Brynäs? Ja, med tanke på den halvdana försäsongen var det extra viktigt med en bra start. Nu mot HV? Tja, efter förlusten senast och med tanke på tre hemmamatcher i rad var det superviktigt med en seger till.
Mot Luleå 2 november? Ja, det vet ju alla hur viktigt det är att gå in i ett uppehåll med en bra känsla. Mot Brynäs 14 november? För att inte tala om betydelsen med en bra start för att få en skjuts efter några veckors matchledigt.
Så håller det på.
Från september till april.
Under en till synes evighetslång grundserie är det 156 poäng att spela om och poängen nu är så klart precis lika mycket värda som de som plockas i december och februari. Till slut kan en hel säsong definieras av en poäng hit eller dit, av ett skott i insidan av stolpen eller en snedstuds i sargen.
Var det några som ska hyllas för viktiga (hm) vinsten mot HV så var det storspelande målvakten Christian Heljanko – och fjärdekedjan med Johan Johnsson i spetsen. Riktigt bra. "Kanske inte världens vackraste vinst", sa nyblivne pappan (grattis!) Patrick Russell och levererade kvällens sanning.
Men strunt samma.
Tänkta toppspelare som Ty Rattie och Remi Elie gjorde båda mål, men högre upp i laget finns fortsatt rätt mycket att jobba med. Mycket möjligt att Nick Shore kan komma in och ge ett välbehövligt lyft i nästa vecka. Nu var det hårt jobb och doldisar som ovannämnde Johnsson som visade vägen i rivalmötet.
Det är bra, men ska LHC fortsätta att vinna mot tuffare motstånd måste de som ska vara bäst också vara det.
Annars går det inte.
Stabiliteten ökade efter hand, men under för långa stunder var det för lätt för HV att skapa chanser och för svårt för LHC att ta sig ur egen zon. Med bättre effektivitet hade det inte heller blivit så spännande på slutet.
Men sex poäng av nio möjliga poäng så här långt.
Sa jag något om att det var viktigt med en bra start?