Linköpings HC engagerar. Det är inget nytt. Som när vi tidigare i veckan skrev om den publikmässigt sämsta säsongen någonsin i Saab arena (Cloetta center). Jättekul att så många tyckte till och av allt som sas och skrevs var det två saker som fick mig att fastna lite extra.
Anders Mäki, LHC:s klubbdirektör, sa:
"I slutänden handlar det om att LHC och SHL som liga är tillräckligt bra för att man ska prioritera att verkligen gå till arenan. Även om vi tycker det så är det bevisligen färre än tidigare som tycker det. I 12 av 14 städer."
Eller som Hans uttryckte det på Facebook:
”Sannolikt är det inte tillräckligt intressant.”
Kanske är det så enkelt.
Kanske är det så svårt.
Kanske är det så att det som bjuds för ofta är för dåligt.
Nu stod jag och njöt av lördagsunderhållningen mot Frölunda (3–0) och av 7 070 åskådare var det nog bara de med hjärtat på västkusten som inte höll med. Tänk om det alltid var så här. Skulle vi ens ha någon publikkris att skriva och prata om då?
Förmodligen, i ett förändrat samhälle konsumeras idrott på ett annat sätt och det krävs något extra för att bege sig till arenan, men den hade inte alls varit lika tydlig och besvärande. Med betydligt fler av sådana här insatser kan det här trots allt bli en trevlig hockeyvinter.
LHC gick från bottennapp till storspel och många tänkte garanterat samma sak när de vandrade hemåt. Varför kan det inte alltid se ut så här? Eller åtminstone vara i närheten?
Jag är inte dummare än att jag inser att det är fullständigt omöjligt att vara på topp i 52 långa omgångar från september till mars. Det vore omänskligt att kräva det. Men det går absolut att ställa kravet att LHC ska ha tillräckligt med attityd och karaktär för att oftare ligga närmare det som bjöds nu .Ge sig fan på att göra vad som behövs. Även mot lag som säkrar bakåt och inte för fem öre hjälper till med att driva upp tempot.
Ska du ta dig riktigt långt upp i tabellen är det rent av en förutsättning att klara även det.
Det var säsongens bästa match med fart, intensitet och kreativitet med bibehållen kontroll och struktur. Som så många gånger tidigare hjälpte också stämningen på läktarna till att öka upplevelsen av det som hände på isen.
Och tvärtom.
Men mitt i all upphetsning ska inte dras för tunga växlar. Det gäller, med risk för att upprepa mig som en vältalig papegoja, att göra det igen och igen och igen. Först då kan man prata om ett lag för toppen med chans på guldsmak. Bara för att serieledaren besegrades gäller att hålla alla former av det otäcka som brukar kallas för hybris på behörigt avstånd. Matchen mot Malmö på torsdag är på sitt sätt ännu viktigare.