Veteranen Emma Lennartsson räddade sent en poäng för Linköping FC i östgötaderbyt mot IFK Norrköping och jag vill börja med att säga – grattis.
Inte så mycket för poängen.
Däremot:
Grattis till två nya spelare som kan göra skillnad i höst.
Grattis till Aimee Claypole och Eshly Bakker.
2–2 inför ärligt talat rätt svaga 2 474 åskådare var till slut ganska logiskt efter ett mindre upphaussat och mer öppet derby än vad vi upplevt tidigare. Därmed fortsatt tre poäng upp för IFK i kampen om att vara bäst i länet och nå högst i allsvenska mittenskiktet. Något säger mig att den striden, hur mycket den nu betyder, kommer att gå vidare under hela hösten.
Tidigare under veckan satt vi på jobbet och funderade över det till synes dalande LFC-intresset. Nu dyker samma fråga upp i huvudet igen.
Vem är stjärnan i det här laget?
Det är som bekant många som har lämnat under senaste året.
Olga Ahtinen. Yuka Momiki. Saori Takarada. Cathinka Tandberg. Cornelia Kapocs.
För att nu nämna några.
Nu finns alla chanser i världen att kliva fram på allsvenska scenen. Det finns gott om plats. Fritt fram för nya stjärnor och nya profiler. Stick ut på planen – och utanför. Glöm det där med en match i taget och små marginaler. Mer än så krävs för att väcka intresset. Ni som lyckas bäst lirar om något eller några år i en större klubb i en större liga.
Jämfört med matchen i Norrköping i våras var nästan halva startelvan utbytt – och då satt båda sena nyförvärven Aimee Claypole och Eshly Bakker på bänken.
Säg så här:
Där kommer de inte att sitta så länge.
Claypole gjorde mål per omgående när hon byttes in, gjorde inte många fel med bollen och breda bringan i närkamperna fanns där också. Chelsealånet har scoutats noga för att ersätta Cathinka Tandberg och har till och med fått ta över norskans tröja. Kontraktet är skrivet hösten ut, men vad jag hör är tanken att hon ska spela här även i vår.
Nederländska Bakker kom in senare och hann inte visa lika mycket, men doftar klass och kommer att bli nyttig även hon. Med de här två spelarna på planen kommer LFC-offensiven bli betydligt vassare, det vågar jag lova.
Bäst i övrigt mot IFK?
Norska mittfältaren Noor Eckhoff som vann närkamper och sprang och sprang och – sprang.
Det skulle vara intressant att veta hur många kilometer det blev under lördagsrundan med 100 minuters fotboll.
Sämst?
De så kallade supportrar som i paus kastade ölmuggar mot Ammie Claypole.
Pinsamt. Sorgligt. Patetiskt.
Välj själva.