Han kommer inte göra mest poäng. Inte synas mest. Inte få flest rubriker.
Om någon kommer att vara bättre än Mattias Sjögren under SHL-säsongen?
Mer tveksamt.
LHC-centern inledde målskyttet mot Pardubice – han blev träffad av Broc Littles skott – och såg ut som vanligt. Hög lägstanivå är hans mellannamn. En stor och stark grovjobbare. En tränardröm som sällan eller aldrig sviker.
Jag vet att många KHL-klubbar hörde av sig och ville ha hans namn på kontraktet i våras, men LHC sa blankt nej – och gjorde rätt i det. Simon Hjalmarsson och Pär Arlbrandt är tunga förluster. Mattias Sjögren hade varit ännu tyngre.
Det är naturligtvis mycket som kan bli mycket bättre, men jag gillar det jag ser av det här laget. Karaktären. Farten framåt. Drivet.
Överhuvudtaget kändes det kul med en match som verkligen betydde något redan i augusti. Champions hockey league har kommit för att stanna, även om det kommer att krävas fortsatt mycket jobb (och pengar) för att få det ännu större.
Ska du ha ha en realistisk möjlighet att vinna gruppen och garanterat ta dig vidare till slutspel gäller det att vinna hemmamatcherna.
LHC gjorde det och nu väntar förmodade slagpåsen Bolzano på söndag. Allt annat än en andra raka seger vore en jätteskräll.
Sämst 1:
8 500 biljetter var sålda till minst sagt rabatterade priser – men bara 6 000 (om det nu ens var så många) valde att ta sig till arenan. Trist.
Sämst 2:
En spelare i varje lag, en så kallad ”top scorer”, tvingades åka omkring med cirkushjälm på huvudet och annan färg på tröjan.
Ta bort.
Nu.