Tänk vad lite nyårsfirande kan göra. Från ineffektivt och kritiserat till effektivt och hyllat. Eller om ni så vill: Från inte ett mål och två raka förluster till två raka vinster och 14–4 i målskillnad.
Gott nytt?
You bet.
Dan Tangnes, tränaren, var överraskande kritisk på presskonferensen efteråt och tyckte att det var för slarvigt och "för många som skulle se snygga ut". Ändå seger med 5–2 mot Luleå och jag antar att det säger något det också.
LHC är bra nu och har hittat ett spel, en form och en självklarhet som kändes avlägsen bara på andra sidan nyår.
Tittar du i tabellen börjar det se allt mer gynnsamt ut och jag skulle vilja säga att lördagsvinsten gav mer än tre poäng. Hårdjobbande diversearbetare i tredje- och fjärdekedjan har lett laget på sistone, inget fel i det, absolut inte, men för att det ska sluta lyckligt måste också de bästa vara bäst. Nu var det just så och Garrett Roe, Ken Andre och Mathis Olimb fick alla göra sina första mål sedan Hedenhös (eller åtminstone sedan i höstas).
Det betyder mycket för självförtroenden som lätt kan vackla när du funderar och missar för mycket. Nu ska bara Broc Little börja mål igen, men det kommer snart det också. Mot Luleå gjorde han i stort sett allt annat utom just det.
Över 7 200 åskådare var betydligt fler än vad det brukar vara mot norrbottniskt motstånd och jag gissar att de flesta är sugna på att komma tillbaka. Ur publiksynpunkt är lördagar bästa speldagen och det är olyckligt för LHC att det inte blir än fem tillfällen på hela säsongen. Nu har publiktappet under hösten till stora delar räddats av oväntat starkt företagsintresse, men även om det ekonomiskt blir ett nollsummespel är det en fråga om överlevnad att få folket tillbaka till läktarna.
Utan dem försvinner stämningen och då vill till slut inte företagen vara med heller.
Om jag minns rätt var det sällsynt knapert med vardagsmatcher på hemmaplan i fjol – och nu har det varit tvärtom. Där behöver tänkas till ett varv till inför kommande säsonger, även om jag också inser att mycket annat ska beredas plats i evenemangsarenan.
Men generellt vill den svenska publiken helst gå på ishockey i slutet av veckorna.
Då ska så klart matcherna spelas då också.
Till sist 1:
Kristian Näkyvä fick inte utan anledning mycket kritik för sina insatser tidigare i höstas. Men på slutet har finske backstjärnan varit alldeles utmärkt.
Till sist 2:
3–0-målet när Little, Roe och Olimb visade CCCP-takter var. . . wow!