LHC-spelaren Jakob Lilja riskerar alltså fortfarande att åtalas för något som hände på isen för snart två år sedan.
Jag fattar ingenting.
Jag fattar ärligt talat ingenting.
Redan när beskedet om att en förundersökning inletts skrev jag:
”Låt idrotten sköta sitt. Det är bäst för alla parter. Du får naturligtvis inte göra vad som helst bara för att du befinner dig på en ishockeyrink, men det finns redan regler för vad som gäller under en match och det här är ett fall som inte borde leda någonstans.”
Idrotten har sitt regelverk och även om det uppenbarligen finns publicitetssugna åklagare måste det väl ändå vara så att det civila rättsväsendet har andra och betydligt allvarligare frågor att lägga tid, kraft och resurser på.
Jag blir rent av provocerad.
Lägg av. Lägg ned. Kom in i matchen.
Eller hur man nu ska uttrycka det.
Det är bara att titta hur det ser ut runt omkring oss. Polis och ordningsmakt har tillräckligt att göra utan att behöva syssla med ett gammalt ärende som ishockeyn redan tagit hand om på ett bra sätt.
Jakob Liljas tilltag var fult – tyvärr långt ifrån det fulaste vi sett – men han har straffats för det med böter och förhållandevis lång avstängning.
Helt rätt.
Men det borde verkligen ha stannat vid det.