Traditionens makt är stark och det är lätt att förblindas av den ovanliga miljön intill riksvägen söder om Göteborg. Det är charmigt att berätta om en plats som inte kan ortsdateras, Väröbacka är närmaste by fyra kilometer bort, och om en arena vars tillfartsväg slingrar sig så mycket att man borde ge matchens lirare-pris till busschaufförerna.
Frillesås BK hör hemma som förening i Kungsbacka, men har sin hemmaplan i Varberg varför två kommuner har gemensam vårdnad om elitbandylaget. Kanske var det dessa unika historier om bandyns Åshöjdens BK som IFK Motalas spelare och ledare fortfarande tänkte på när de klev ur bussen. Platsen där gamla planen fanns, naturmossen, var även den isbeklädd i vinteridyllen och kisande ut över den kanske IFK ännu en gång glömde hur man spelar bandy när det skrinnades ut på konstisen intill.
Traditionens makt är stark och en följetong är att Motalas lag har svårt att prestera på Sjöaremossen. Jag minns säsongen 2009/2010 när IFK ramlat ur högsta serien för första gången. Det blev "bara" 5-5 för storklubben, i en match där Mattias Sjöholm, nu tränare, kvitterat i slutet.
När IFK vann serien i allsvenskan och tog sig tillbaka, då förlorades det ändå i sista omgången mot Frillesås. IFK kan ha vunnit någon gång i andraligan, men i högsta serien har IFK aldrig vunnit på Sjöaremossen. 0-3 för två säsonger sedan, jag satte ettor i betyg på hela laget, 2-4 förra säsongen och nu 3-6.
Frillesås är ett lag som IFK hemma i Motala en gång gjort 21 mål på i en enda match och det är märkligt hur svårt IFK har borta. Många bussmil och krokig väg går ju inte skylla på.
Nu lyckades inte IFK ens med bytena, Olle Nordlund utvisad för det, och ännu mindre med hörnskyttet. 13 försök utan mål. Jussi Aaltonen släppte in långskott som inte såg otagbara ut, det var kraftlöst och passivt i defensiven och fartlöst och slarvigt i offensiven. Philip Florén, målskytten, såg ut att ha tappat stinget under coronapausen.
Nej, det här var ingen slutspelsklass som IFK Motala visade upp och blir det inte bättre så kommer inte IFK vara ett av de lag som om dryga två veckor går till åttondelsfinal. Den möjliga topp sex-platsen direkt till kvartsfinal ser jag som försvunnen bland träden i Halland.
Det blir viktigt nu att studsa tillbaka redan mot jumbon Tellus i Stockholm på tisdag. Då kräver vi bättre insats, och två poäng.
