Min första tanke när jag fick höra talas om att LHC visade intresse för Niklas Olausson:
Är du inte riktigt klok, Peter Jakobsson? Vad ska ni med honom till? Närmar sig 40, fick inte vara kvar i Luleå och är fortfarande klubblös i slutet av augusti.
Men nu, när jag tänker efter före:
Det kanske ändå inte är så dumt, Jakobsson?
När jag tidigare under tisdagen messade LHC:s sportchef blev svaret att ”vi får se vad som händer under närmaste dagarna”, vilket kan tolkas som att någon finstilt detalj möjligen återstod – och ett antal timmar senare bekräftades övergången.
Som väntat.
Veteranen har ett imponerande poängfacit (346 poäng på 510 matcher i Luleå!) genom karriären, men plockas inte in för att vara den offensiva toppvärvning som det pratats om under sommaren utan för att bredda truppen och täcka upp för skador och annan frånvaro. Rutinerad, säkerligen inte alltför dyr och med offensiva spetsegenskaper. Inte minst i power play. Hörde jag något om ett samarbete med Ty Rattie där?
Det var inte så att han var dålig i Luleå i vintras utan det handlade mer om att klubben ville föryngra. LHC vet att man får in en karaktär som kommer att fungera i omklädningsrummet och till att börja med handlar det om ett kontrakt på tre veckor för att kolla statusen. Vad jag hör är planen att han ska bli kvar hela säsongen.
Förhoppningen är att Remi Elie snart är tillbaka efter sin skada, men där finns ändå ett visst frågetecken och oavsett vilket behövs minst 14 forwards för att gå in i seriespelet med. Så när allt kommer omkring kan nog det som från början lät märkligt visa sig vara ett riktigt smart drag.