Om övertidsförlusten mot Örebro var ett steg fram för LHC, var hemmapremiären minst två steg tillbaka. Nu krävs ett längdhopp för att LHC ska lyckas plocka några poäng den här veckan.
Jag sa till en kollega innan matchen att LHC skulle ligga under med 0-1 innan det hade gått fem minuter. Det är såklart enkelt att raljera och säga att jag har en spåkula i hurtsen bredvid skrivbordet på Corren-redaktionen, men egentligen var det inte en särskilt konstig sak att slänga ur sig. Det hände mot Örebro, i träningsmatchen mot Frölunda och känns som något laget behöver ta sig en funderare över.
Skillnaden i matchen mot Örebro var att LHC reste sig, växte in i matchen, fick med sig en poäng med bud på mer och kunde summera en lovande insats.
Efter 2–6-förlusten var det en mer fundersam Klas Östman som summerade matchen på presskonferensen.
Filip Bystedt var LHC:s utropstecken. Unga NHL-draftade centern spås få ett genombrottsår och gjorde mål för andra matchen i rad.
Det största frågetecknet, som kritades ner redan under försäsongen, är när tilltänkta toppspelare som Markus Ljungh, Ty Rattie och Linus Hultström ska hitta formen.
Det behöver gå fort, annars kan det här bli en jobbig LHC-vecka.
Med 47 sekunder kvar av andra perioden gjorde just Hultström ett powerplaymål som väckte liv i matchen och som kändes viktigt för hans eget självförtroende. Sekunder senare hade Skellefteå punkterat matchen med två ytterligare mål.
Jag var uppe på ståplats och gjorde en enkät med supportrar om känslan innan hemmapremiären (som publiceras på webben under onsdagsmorgonen). Då pratade jag kort med en av killarna från Tifo Lincopia som resonerade om publiksiffran: "Jag tänker att det är rätt personer som är här". Alltså de som bidrar till en livfull läktare. 5192 personer var på plats och större delen av matchen drogs sittplatspubliken med i LHC:s låga tempo på isen, medan ståplats fortsatte sjunga. Vid 2–6 sjöng klacken att "Sveriges bästa lag är LHC".
Det är drömmar som gror vid Stångebro, men frågan är om drömmarna kommer bli till verklighet. Det spridda buropet vid slutsignal och det ökade antalet tomma stolar, kändes mer som början på en LHC:ares mardröm.
I veckan väntar tuffa matcher mot Timrå och mästarlaget Färjestad. Klyschan heter att det går fort i hockey och mardrömmar kan snabbt glömmas bort.