Prekärt läge, säger sportchefen Peter Jakobsson och efter fjärde raka LHC-förlusten i lördags vet jag inte hur många gånger jag har hört att nu måste minsann tränaren Klas Östman få sparken.
Jag tycker ju inte det.
Däremot går inte att säga annat än att en sällsynt viktig vecka väntar.
Modo på tisdag, Malmö på torsdag och Luleå på lördag.
Jag skulle säga att LHC behöver åtminstone fem–sex poäng med sig inför uppehållet.
Tre förluster till och det kommer att bli förändringar.
Att ta in några nya spelare? Nja. Knappast. Är det något det här laget behöver så är det att byggas starkare och inte ytterligare röra till det. Ge Klas Östman kicken? En tränare som man så sent som i somras förlängde med till 2027?
Det vore ett ruskigt underbetyg för hela organisationen.
Vad skulle snacket om kontinuitet då vara värt?
Göra något annat byte i ledarstaben som för några år sedan när Gereon Dahlgren blev sjuk, Tomas Montén kom in i stället och blev kvar resten av säsongen? Eller som Peter Jakobsson gjorde i Färjestad när han strax före slutspelet 2021 bytte ut båda assisterande tränarna?
Jag säger inte att det kommer att hända här, att Jeff Jakobs och Pär Arlbrandt riskerar att få lämna, men om man kommer fram till att något verkligen måste göras känns det något mer sannolikt.
När Peter Jakobsson säger att ”det har varit lojt och bekvämt och det är det sista du vill se som ansvarig för ett lag” är det både anmärkningsvärt och allvarligt. Tränaren (eller tränarna) är huvudansvarig för hur laget uppträder, men inställningen och laddningen behöver komma inifrån varje spelare.
Det går inte annars.
Till att börja med finns väldigt mycket att bevisa mot Modo i morgon kväll.