Tar snart guld – trots att det är LHC-nivå på Växjö där

Det är inte alltid som de bästa spelarna ger bästa laget. Linköping HC kan se och lära av Växjö.

Hardy Häman Aktell är en jätte i Växjö.

Hardy Häman Aktell är en jätte i Växjö.

Foto: Ola Westerberg

Krönika2023-04-23 09:32
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På måndag kan spelare som Erik Josefsson, Ludwig Nilsson, Victor Stjernborg och Hugo Gustavsson jubla med guldhjälmar på – om Växjö fortsätter att göra det som Jörgen Jönssons gäng har gjort hela säsongen. Det vill säga hitta vägar att vinna.

När jag ser hur Skellefteå nästan krossas i den fjärde SM-finalen (4–1) slår det mig hur långt som LHC har till toppen – men att det på ett annat sätt faktiskt inte behöver vara så avlägset.

Ingen kan säga annat än att Växjös doldisar är habila hockeyarbetare och bra på SHL-nivå. När jag tittar på guldlaget (?) ser jag en målvakt (Emil Larmi) som stått på huvudet i slutspelet, en backuppsättning som är så vass att det nästan blir larvigt – men knappt en enda vad vi skulle kalla för stjärna framåt.

Spelare för spelare skrämmer inte Växjö många.

På papperet.

På isen däremot.

Wow.

Vilken lagmaskin och effektivitet. Snacka om att få ut maximalt.

Poängbäst i grundserien var Robert Rosén på 38 poäng, på delad 13:e plats i den ligan. Därnäst bland forwards följde nu skadade Kalle Kossila på 25.

Det är LHC-nivå på de siffrorna.

Expressen publicerade tidigare i veckan en lista på lönebudgetarna i SHL utan att för den skull kunna precisera vilken klubb som låg var. Utan att heller veta tror jag inte att vare sig Växjö eller Skellefteå ligger så vansinnigt högt upp där.

Med de bästa spelarna kan du komma långt. Med det bästa spelet, en stark ledning och ett lag som på rätt sätt byggts bakifrån kan du komma ännu längre. Nästan hur långt som helst.

Någon eller några borta? Äh, då kastar vi bara någon annan och det märks knappt någon skillnad. Eller tränare med för den delen. Ut med Sam Hallam efter hundra år, in med oprövade vinnarskallen Jörgen Jönsson och resultaten blir de samma. Eller till och med ännu bättre. Nu är jag ju inte den som tror på det här med att saker och ting sitter i väggarna, men något måste det banne mig vara. 

Utan bra spelare når du ingenstans, men SHL har också utvecklats till en tränarliga där du med rätt ledning och stark idé kan ta dig hela vägen till guld.

Det talar för att LHC nu trots allt tänker rätt med kontinuitet. Nu är det upp till Klas Östman, Peter Jakobsson & Co att hitta rätta vägen och tydligare identitet. Utan tillräcklig spets går det inte – där har Växjö haft olika spelare som klivit fram – men med ett lag som fungerar så väloljat finns förutsättningar att lyckas oavsett vad som står på ryggen på spelarna.

Tillsammans är vi starka, som en klubb i närheten brukar uttrycka det.