En sensation, så sensationellt. Tack Kroatien. Visst har jag njutit över portugiser och spanjorer och holländare de första sex EM-dagarna, men håll med om att det är när favoriter faller som det riktigt tänder till i ett idrottshjärta.Som ger en turnering det där lilla extra.
Ni kommer väl ihåg Danmark 1992?
Med det vill jag varna för kroaterna. Med hård press, en aktningsvärd aggressivitet och ett piggt och rörligt spel var man herrar med hög hatt på Wörthersee Stadion i Klagenfurt.
Tyskarna var bara keps och lite huliganfasoner när det visade sig att Kroatien behärskade spelet.
Jag vet att Kroatien inte var jättelosern som segrade, att det inte handlade om någon David mot Goliat. Men ändå, det är ett antal år sedan kroaterna skrek ut sitt fotbollskunnande med en bronspeng vid VM 1998.
Även den gången slog de tyskarna. Kanske ska det ses som en tanke.
Lite kuriosa: Förbundskaptenen Slaven Bilic fanns med 1998 också. Som spelare.
I går dansade han som om han redan vunnit EM.
Tyskarna brukar vara stabila i såna här sammanhang. Mala på, låta klockan gå och slå till med ett segermål före full tid. Eventuellt kan de slöspela sig till ett oavgjort om vägen till en fortsättning ändå ser säker ut.
I går blev det varken malet eller något segermål. Kroaterna var för dominanta, för skickliga i både försvar och anfall. Och som lag. De var som om ett enda stort hjärta pulserade i en gemensam Kroatisk matchtröja.
Måste ändå nämna snabbe Niko Kovac och den tekniske och jobbande evighetsmaskinen Luka Modric och målskyttarna Darijo Srnas och Ivica Olic.
Tyskarna? Michael Ballack ur form, Bastian Schweinsteiger ur humör (rött kort) och Miroslav Klose väldigt, väldigt ensam i motståndarnas straffområde - och Jens Lehmann i målet var bara gammal.
Fortsättningen av kvällen blev sensationsfri. Österrikes totalfotboll, a´la Holland under storhetstiden, räckte bara i en halvtimme. Men det var 30 minuter med ständigt bombardemang mot Celticmålvakten Arthur Boruc i Polens mål.
Målen uteblev, orken tog slut och polackerna hade fräckheten att mitt i Österrikes press sticka upp och 1-0 (Roger Guerreiro). Vad hjälper då frilägen, bollar på mållinjen och 7-0 i skott på mål?
Inte ett skvatt. Eller?
Trägen vann och Österrike fick sin chans att på övertid att göra sitt första EM-mål. På straff i 93:e minuten genom Vastic. Och med det är i alla fall ett av arrangörsländerna med i spelet ett tag till.
Och 90 minuter med samma intensitet, med samma fläkt och fart i spelet som under första haltimmen mot polackerna och Tyskland kan få ett litet helvete på måndag. Sanningen är att österrikarna har spelat bättre än resultaten. Varför inte en ny sensation på måndag?