Förlust efter jätterysaren i Göteborg, inget slutspel för LHC-herrarna den här gången heller och det är i sådana här lägen man ska fundera över hur stort misslyckande det är. Jag skulle säga att det faktiskt inte är något misslyckande alls. Med reptilhjärnan påkopplad är det annars lätt att påstå att precis allt är odugligt.
Men lugn nu.
En säsong som inte slutar med slutspel kan aldrig vara godkänd, helt enig med det, men jag skulle säga att den här nästan är det. Knappt godkänd med tanke på förväntningar och förutsättningar. Med slutspelsplatsen säkrad hade det varit med beröm godkänt redan nu.
Nu skiljde någon futtig poäng som kan förklaras med att domare och situationsrum fick hjärnsläpp och godkände ett felaktigt mål i Timrå eller att det släpptes in mål med nio sekunder kvar mot Djurgården.
Under en lång säsong är det sådant som händer.
Det går inte att hålla på att älta det nu.
Men – och det är viktigt:
Det här måste vara sista gången på länge som betyget godkänt kan nämnas efter en säsong som tar slut innan det roliga börjar. Nu måste det bli bättring, nu måste det siktas högre, nu måste det krävas mer och nu måste det förstärkas på toppen. Annars riskerar intresset att så sakteliga ebba ut och trovärdigheten få sig ännu en törn. Eventuell nöjdhet behöver snabbt suddas ut och ersättas med mer av injicerad vinnarmentalitet. Låt det vara bensin på elden inför framtiden.
Det kan säkert vara svårt att inse en kväll som denna när flaggskeppet seglat på grund, men det har faktiskt gjorts rätt mycket rätt i vinter. Det är mycket kvar, mycket att leva upp till, men på olika områden är klubben på rätt väg. Med en tydligare LHC-prägel har också vunnits tid och är det något som hittats längs vägen så är det en uppdaterad och mer passande självbild.
Under senaste dagarna har jag i båda kvällstidningarna läst stora rankingar om SHL:s 50 bästa spelare. På den första listan fanns två spelare från LHC med. På den andra bara en. Det säger rätt mycket. Du kan komma långt ändå, men nästan aldrig så långt som du vill.
Det har under de senaste åren famlats efter en identitet och med ett annat ledarskap och lagbygge har hittats något att ta fäste på. Klas Östman, tränaren, har byggt ett lag med mer karaktär, hårdare jobb och bättre försvar som gjort vad man kan förvänta sig. 69 poäng räcker nästan alltid för slutspel, men inte nu.
Att det blev förlust i Göteborg var trots allt inte så mycket att säga om. Det blir det för många. Så slutspelsplatsen förlorades på sitt sätt inte här och nu.