Prestigeladdad VM-kvartsfinal mot Finland i kvÀll.
OtĂ€ckt, sĂ€ger en del. Ăntligen, sĂ€ger jag.
Ăntligen Ă€r uppvĂ€rmningen avklarad, Ă€ntligen fĂ„r vi se vad den hĂ€r upplagan av Tre Kronor faktiskt Ă€r vĂ€rd. BĂ€sta möjliga match för att fĂ„ upp VM-pulsen nĂ„gra snĂ€pp och det behövs.
Sju raka vinster Àr starka papper, men det ska vara bröderna Jihde, Holmgren, Södergren och nÄgra till som möjligen kan hetsa upp sig för det pÄ tok för utdragna gruppspelet. De stora nationerna mÄste mötas mer för att hÄlla intresset uppe. Det Àr dags att tÀnka om för att inte sÀnka vÀrdet pÄ turneringen.
Det blir för mycket transportstrÀcka, för mÄnga ointressanta matcher med given utgÄng. Efter tolv intetsÀgande dagar vÀntar nu fyra dagars fest innan allt plötsligt Àr över.
Nu sitter jag hÀr i Linköping, lÄngt frÄn det som utspelas nere i Prag och Ostrava, och noterar att en del kallar det för mardrömsmotstÄnd i kvartsfinalen.
Ăh.
Ta det lugnt. Vi vinner detta.
En och annan, frÀmst de med finskt ursprung, kommer sÀkert att tycka att det Àr roligt om jag har fel, men jag tar risken och struntar i garderingarna. DÀr optimismen spirar finns inga grÀnser och det hÀr svenska laget Àr för bra för att stÄ pÄ nÀsan som i VM-kvarten mot samma motstÄnd 2019.
Det finska laget? För mediokert. Nu Àr dessutom lagkaptenen Mikael Granlund avstÀngd efter hjÀrnslÀppet senast och det gör ju inte saken bÀttre. Med stjÀrnbackarna Erik Karlsson (kaptenen spelar med ett leende pÄ lÀpparna och ser verkligen ut att ha skoj) och Victor Hedman i spetsen vore det ett blÄgult misslyckande deluxe att rasa ut redan i kvÀll.
Jag kan inte se det hÀnda.
Med risk för att jinxa sÄ in i den har jag svÄrt att tÀnka mig nÄgot annat Àn final mot Kanada pÄ söndag.
Detta NHL-tyngda Sverige har allt som krÀvs för guld och Àr förmodligen sin egen största motstÄndare.