Det viktigaste för LHC:s damer inför nästa säsong? Hur det går för herrarna. Det låter måhända märkligt, men det är faktiskt just så det är. Det värsta som kan hända för de närmaste årens satsning på SDHL-laget vore att motsvarigheten på herrsidan nästa säsong inte spelar i SHL utan i allsvenskan.
Det skulle betyda uppemot 50 miljoner väck och då får det effekter på övriga lag. Nu vet jag att huvudfokus för damerna är att bygga från grunden och på så sätt öka intresset, men ska det finnas någon chans att slåss med de bästa krävs utländska importer och med mindre pengar att röra sig med blir det en trubbigare spets. Osäkerheten för Junland & Co kan också ställa till det för Haug Hansen & Co.
En sak att förlora, men på sättet i första SM-kvartsfinalen mot Djurgården? Ingen kan säga annat än att det var klasskillnad och allra värst när LHC fullständigt tappade konceptet och 0–1 snabbt blev till 0–5 (!).
Djurgården gjorde mycket bra och LHC gjorde...ingenting. Förlora kan man göra, men att lägga sig så platt i en så viktig match var bara för dåligt. Till slut tog Thomas Pettersen, tränaren, timeout och med facit i hand erkände han att borde ha tagit den tidigare.
Inte för att det hade hjälpt, men det var liksom så dags då.
Nu finns inte längre något att be för, inga bakdörrar att använda sig av och blir det inte seger på onsdag är det semester. LHC är både skakat och stört och hela säsongen hänger på en mycket skör tråd. Vad som talar för en vändning? Inte mycket. Ska möjligen vara det som hände mot samma motstånd för två år sedan.
Storstryk i första kvartsfinalen – men sen vidare ändå.