Efter sommarens VM-succé flyttade mittbacksstjärnan tillbaka till Linköping, men så mycket spel har det inte blivit under hösten på grund av skadebekymmer med både häl och knä. Nu, när matcherna sedan några veckor är över, är hon i full träning igen.
– Kul att vara tillbaka. Det har varit en tuff och frustrerande höst. Att komma som ett stort nyförvärv och sedan inte kunna hjälpa laget...jag har sagt till tränarna att jag kan vara årets sämsta värvning. Jag kom hem, spelade några matcher och blev skadad, säger Nilla Fischer.
Ända sedan VM har det spekulerats kring hennes framtid i landslaget och Fischer har varit osäker på en fortsättning. Dörren har öppnats mer och mer och för Sporten bekräftar 35-åringen nu att hon kommer att spela vidare och satsa på ytterligare ett stort mästerskap.
Tidigare har samma besked kommit från andra veteraner som Caroline Seger och Hedvig Lindahl.
– Det är inte så långt dit, men om man nu kan prata om ett långsiktigt mål så är det OS. Det lockar verkligen och skulle vara fantastiskt att få åka till Tokyo. Det är så långt jag ser, säger Nilla Fischer.
Skadefyllda hösten har gjort att hon tvingats till flera landskamper och Algarve cup blir första samlingen på andra sidan nyår.
– Mitt mål är att komma med dit. Det är tuff konkurrens, men även om jag varit borta mycket i höst så har jag bra självförtroende. Motivationen finns där, säger LFC-backen, som nyligen blev uttagen i världslaget.
Hur många turneringar i Algarve har det blivit genom åren?
– Jag vet inte riktigt. Tio eller något sådant, skulle jag kunna tänka mig. Man känner igen det mesta och vet vilken glassbar man ska gå till. Vi brukar gå till samma varje år. Men jag brukar i alla fall byta glass där. Haha.
Efter OS, då?
– Nästa EM känns långt borta, det måste jag säga. Jag tror att Seger är lite fräschare än vad jag är och målvakter som Hedvig brukar ju hålla lite längre.
Nilla Fischer hymlar inte med om att hon är revanschsugen.
– Jag vill visa att jag kan och visa att jag kan spela många fler matcher än vad jag gjort i år. Med facit i hand var jag nog lite naiv jag blev skadad och trodde att det skulle räcka med några veckors vila. Man får ta det som en lärdom. Tålamod är en dygd. Jag brukar säga att jag är smart och känner min kropp, men riktigt så är det tydligen inte längre, säger Nilla Fischer och ler snett.
