LÄS MER: LFC:s sköna målfest i premiären

LÄS MER: Så var premiären minut för minut

Premiärnerverna syntes till en början hos Linköping FC, men när laget väl började spela ut minskade slarvet och framför allt de offensiva krafterna blev allt tydligare. De gjorde inte bara mål – utan snygga mål.

Det finns dock en sak som gnager i mig när jag satt där på pressläktaren: Mimmi Larssons kvalitéer skulle kunna komma ännu mer till sin rätta om hon får den centralare rollen i anfallet samtidigt som Stina Blackstenius skulle få ut sina kvalitéer mer på en kant. Vid 3–0-målet hamnar Stina precis i den positionen jag vill att hon ska vara där hon får den raka passen på kanten och sedan får använda sin löpstyrka för att lägga passen snett inåt bakåt. Det naturliga i mina ögon hade varit att byta plats på just Blackstenius och Larsson för att den löpningen ska komma naturligt oftare.

Notering: Trots att det kändes som att LFC stundtals körde på halvfart blev det ändå klara 5–0. Emma Holmgren var stabil i målet, Anna Oscarsson verkar ha tagit ytterligare positiva framsteg med sin skada och KosovareAsllani snurrar upp motståndarna som hon gör som allra bäst. Dessutom gillar jag Anna Rakel Pétursdóttir på innermittfältet som spelade enkelt och öppnade upp ytorna för sina lagkamrater. Det finns som sagt ännu mer – om inte mycket mer – att hämta ut av det här laget. Frågan är bara: Hur starka är egentligen Växjö? Av matchbilden att döma lär dem inte direkt vara ett lag som kommer se röken av en topplacering i damallsvenskan.

Notering 2: När jag såg premiären förra säsongen såg LFC helt slutkörda ut i efter 90 minuter, det var lite skillnad på den fysiska statusen den här gången kan man lugnt säga.