Det var en het vårsol som dränkte Linköping arena på måndagskvällen. Ett avslut för damallsvenskans korta vår på sju omgångar och ett första rejält svar på vilket lag som är hetast på SM-guldet i höst skulle ges. Men vi skulle också i toppmatchen LFC–Rosengård få en indikation på vilka spelare som redan dagarna före VM-lägret i Båstad, som startar i helgen, innehar fransk mästerskapsform.

Jag kisade mot solen för att få en bild, just nu, av lite av det hetaste som svensk damfotboll har just nu.

Att LFC vill vara bygdens lag i Östergötland, och inte bara stadens lag i Linköping, märkte jag i lördags när hela åtta spelare, plus ledarna Rolf "Loben" Gustavsson och Ann-Sofie Brehmer Hjertstedt besökte Borens IK:s breddfest klassfotboll i Motala. LFC-spelarna var många och tog sig tid att prata med gräsrötterna i trakten, precis så som klubbens representanter gör i sitt fadderskap med hundratalet flicklag på närmare håll.

Jag brukar säga att det bästa sättet att bli populär, och bli ett publikdragande idrottslag, är att vinna. Då drar du massorna till dig. Men det finns fler sätt och ett är också att bli ett med publiken såsom LFC var i Motala.

Om du får en relation till någon eller något så blir du intresserad och även ett topplag behöver öka sin skara av "närmast sörjande", riktigt kännande åskådare.

Årets största publikfest blev det när 2 384 åskådare kom och det bjöds dignitet redan före avspark när VM-spelaren Nilla Fischer, som kommer till LFC i juli, gled in på planen i speciell sponsorbil och inför publiken fick dra på sig den mörkblå Linköpingströjan.

När matchen sedan började blev det som det brukar i upphaussade toppmatcher. Två bevakande lag som ingen förmådde något särskilt i underhållningsväg.

Artikelbild

LFC hade märkbart svårt att få sitt lag synkat, att hålla ihop. Det fanns inget riktigt bett framåt någonstans.

Lite mer intentioner blev det i andra halvlek, men LFC visade ändå en plågsamt dålig samspelthet. Dåliga passningar och dålig lagkoordination.

Artikelbild

| Linköpings FC, här Stina Blackstenius, inbjöd till toppfajt, en aptitretare inför VM. Spännande frågor, men skralt med svar. Två lag förmådde inte underhålla publiken, skriver Jens Bollius.

Rosengård hade ett bättre "ägande" spel, men det fanns i stället ingen spets på det. Det är synd när publiken äntligen kommer att det inte blir en bättre match. Det var något friläge kvarten från slutet, men då räddade LFC:s målvakt Emma Holmgren som var bäst i hemmalaget.

Nilla Fischer sade att hon kommit till Linköping för att vinna titlar och klubbdirektör Hjertstedt sade också att det enda målet inför hösten är att vinna guld, även om det längs vägen kan bli besparingar på grund av det ekonomiska läget. Men guldkampen handlar inte om pengar, utan om att få laget bättre samtrimmat. Hur nu det ska gå till när laget ständigt splittras så fort det är landskampsuppehåll.

Så svaren på frågorna:

SM-guldkampen? Vidöppen inför hösten. Det står mellan en handfull likvärdiga lag.

VM-formen? Väl dold på de flesta uttagna. Svenska Caroline Seger i Rosengård med sin pondus och norska Frida Maanum i LFC med en del bra passningar visade lite, men det var knappast någon mästerskapsklass på någon.