LÄS MER: LHC-profilens tårar: "Handlar inte bara om hockey"

Modo mot Linköping HC i en het SM-final. Det var nästan som att ta sig tillbaka till den stora SM-finalen 2007 då SHL fortfarande hette elitserien – fast i ett mindre format. Det var en familjär känsla i hallen i Nyköping med tillresta supportrar som sjöng och peppade laget. Tyvärr slutade den här finalen som på samma sätt som i den 2007 – med seger till Modo.

Med i LHC:s laguppställning fanns tre backar och sex forwards med Linköping HC som moderklubb – i jämförelse med Modo som hade en spelare med Modo som moderklubb. I SM-slutspelet som utspelats i Nyköping är det också LHC som haft mest egna produkter på isen totalt. Det är onekligen imponerande att de lyckats fostra så pass många talangfulla ishockeyspelare till dessa två juniorlag. Samtidigt finns det en annan aspekt i det hela. I många andra ishockeystäder finns det flera små lag som konkurrerar. I Linköping finns det bara LHC, vilket gör att de som är intresserade av att spela ishockey vänder sig dit. Oavsett om det är en för- eller nackdel tycker jag att LHC som föreningen är på rätt väg. Samarbeten mellan klubbar i regionen har långsamt men säkert börjat ta form och jag gillar den utvecklingen som sker i närområde. Mjölby satsar mot division 1 och borde också lyckas ta sig upp dit samtidigt som Vita hästen borde hålla sig kvar i hockeyallsvenskan. Rivalitet på isen är bara bra, men organisationsmässigt är det viktigt att alla stegen finns att ta i närområdet för de unga hockeyspelarna. Alla spelare kan inte ta klivet från juniorleden till SHL – vissa måste ta den längre vägen. Varför ska de inte kunna ta det steget med en 30 minuters bilresa till Himmelstalund?

Artikelbild

Sedan får man inte glömma bort att när det gäller elitidrott räknas knappt resultat innan man vunnit ett SM-guld på seniorsidan. Det är först när LHC förvaltat den talangen som finns i föreningen till just ett SM-guld för A-laget som jag kan börja fila på en hyllningskrönika för den fantastiska elitverksamheten LHC har. Men där är vi inte riktigt än.