– Ibland är det väldigt nära i power play och ibland är inte studsarna på din sida. Det har sett bra ut på träningarna och det är skönt att få med oss framgångarna där nu, säger LHC-backen Sam Lofquist efter 4–1-segern.
Trots att det i spelet fem mot fem var en tung dag på jobbet för LHC lossnade allt i den andra perioden. Först kom kvitteringen till 1–1 av Adam Helewka, och sedan var det tre raka mål i power play som gav hemmalaget segern.
– Just nu har vi väldigt många alternativ med olika vägar att ta för att göra mål i power play. Vi har skickliga spelare som kan avgöra där. Oavsett vad det andra laget gör så hittar vi nya vägar att ta för att göra mål, säger Lofquist.
Själv satte han 4–1-målet. Ett hårt slagskott från blålinjen, rakt upp i krysset, som fick hela publiken att ge ifrån sig en suck.
– Det är alltid skönt att göra mål, säger han och ler med sin son i famnen.
– Jag försöker bara skjuta på allt jag kan och i sista sekunden kanske jag försöker göra något annat. Men luckan öppnade upp sig efter en bra pass av Jaakko (Rissanen). Jag sköt, och den gick in.
Dina skott har fått ett rykte. Ett bra rykte för LHC men ett dåligt rykte för motståndarna.
– Det är en del av mitt spel att vara en skytt. Jag har tränat mycket på det under uppväxten och det är den bästa delen av spelet. Det är roligt att vara bra på det, säger han och ler.
När andra spelare kanske är lite försiktiga när de kommer in i ett nytt lag har Sam Lofquist istället tagit för sig från start. Han har klivit in starkt i både fem mot fem-spelet samt i numerärt överläge.
– Jag är ganska van vid att komma in i ett nytt lag. Jag gjorde det i Biel-Bienne och förra säsongen i Kunlun. Jag tror det är det du måste göra. Jag är glad över att ha fått gå igenom hårdträningen med "sju veckor av helvetet", som de kallar det i Ryssland. Det gjorde att jag var i form och redo när jag tog klivet hit. Jag hoppas det syns i mitt spel.
Rider LHC på segervågen nu?
– Ja, det är härligt att vinna. Hos mina två senaste lag fick jag inte vara en del av så många segrar. Därför är det skönt att vara en del av tre redan nu.
Förresten, hur mycket svenska kan du?
– Jag kan prata svenska, men inte mycket. Tre år i Sverige har hjälpt mig lite, säger han med amerikansk brytning på svenska och ler.
