krönika Säga vad man vill om Niklas Persson, men det är inte så att han direkt smygstartade på nya jobbet. Bland det första som hände var att han meddelade Tommy Jonsson att han får sparken.

LÄS MER: LHC sparkar Jonsson

LÄS MER: Backen om flyttryktet

Artikelbild

Jag trodde inte att det skulle komma så snabbt, men om det nu fanns ekonomiskt utrymme för att betala dubbla löner under nästa säsong gick inte att ta något annat beslut. Med facit i hand borde naturligtvis ha skrivits kontrakt på ett plus ett år i våras. Om det nu skulle hända var det smart att gå ut med det så snabbt. Nu köper man sig tid, slipper spekulationer och det som numera brukar kallas för energiläckage.

Jag gillar Tommy Jonsson. Det är en jättetrevlig kille, kanon att ha att göra med och jag tror inte att det är en dålig tränare. Men med tanke på den förändringsprocess som råder och på allt som hänt (och inte hänt) är han inte rätt tränare för att fortsätta att leda det här laget i det här läget. Det är inte där som det som det stora och avgörande problemet funnits, det hävdar jag fortfarande, men ska det nu göras en nysatsning måste det göras med en ny tränare som ansvarig.

Inte minst som så stora delar av spelartruppen har kontrakt och lär bli kvar.

Tittar du på isen är det tydligt att det saknats en trygghet och ett fungerande grundspel. Vill LHC anfalla eller försvara? Nu har det blivit otydligt och liksom ingenting av någonting. Med inte lika många skador hade LHC åtminstone spelat åttondelsfinal i helgen och då hade möjligen även Jonsson haft jobbet kvar.

Alla skador har påverkat och lagbygget har varit för svagt, men det går inte att bortse från tränarens betydelse när formen så länge varit så usel. Han har inte lyckats att stoppa blödningen.

Nu gäller att hitta någon ersättare som kan injicera klubben med välbehövlig vinnarmentalitet och jag såg att kollegan Hans Abrahamsson på Aftonbladet häromdagen föreslog att Niklas Persson skulle ta ett snack med Bert Robertsson, som inte blir kvar i Skellefteå.

Nu är jag inte övertygad om att han i grunden är bäst som huvudtränare, men han har tidigare varit i en lyckosam konstellation med delat ledarskap och tillsammans med Klas Östman skulle det kunna fungera även här. Jag har varit kritisk mot och haft mina åsikter om Robertsson genom åren, det ska jag inte förneka, men han har en aura och är en typ som kan behövas. Och inte minst brinner han. Hela tiden.

Viktigast nu är att bygga ett mer vinnande lag, ställa högre krav och hitta en tydlig riktning. Hur vill vi spela, vart vill vi och hur når vi dit?

Det är inte så att marknaden svämmar över av tänkbara tränare (snarare tvärtom) och det finns absolut inget utrymme för Niklas Persson att misslyckas med rekryteringen. Jag skulle faktiskt inte heller bli förvånad om det tittas utomlands.