Efter överraskande 3–0-vinsten i första matchen i Luleå hade LHC chansen att skaffa sig matchboll i finalserien i damernas SM-slutspel.

Och tog den.

Inför 1 078 åskådare i Stångebrohallen – målet är att dubbla den siffran till på söndag – blev det inför stående ovationer seger med 3–1 (2–0, 0–1, 1–0) och därmed möjlighet att få fira med guldhjälmar på efter nästa final på hemmaplan. Besvikelsen och irritationen var stor i Luleålägret, som dessutom fick storstjärnan Jenni Hiirikoski skadad och vid flera tillfällen ansåg sig förfördelat av domarduon.

Artikelbild

– Jag är skitförbannad faktiskt. Jag tycker att tacklingen på Hiirikoski är en jävla skandal. Förlåt, men jag tycker det är svagt. Det är klart att det är inte längdskidor, vi är ett helt lag och står inte och faller inte på en spelare. Men jag blir lite sur faktiskt, sa backen Johanna Fällman till SVT.

LHC fick en drömstart och gjorde mål i första anfallet när Nicoline Jensen Söndergaard läckert spelade fri Susanna Tapani som avslutade säkert förbi Sara Grahn. Tid på klockan: 43 sekunder.

Då ska ni veta att Luleå haft någon möjlighet dessförinnan och även efter det fortsatte att skapa mer än i första finalen. Men hemmaförsvaret, med storspelande och hysteriskt formstarka Eveliina Suonpää i spetsen, imponerade och även offensivt var LHC vassare när lägena dök upp.

Med halva första perioden spelad kom Kennedy Marchment igenom och satte pucken i nättaket.

Artikelbild

Strax senare drabbades Luleå av en på sitt sätt ännu värre smäll Jenni Hiirikoski tacklades av/kolliderade med LHC-forwarden Madelen Haug Hansen. Lagkaptenen och backstjärnan blev liggande kvar på isen innan hon reste sig och tog sig till omklädningsrummet.

Luleås kanske viktigaste spelare spelade inte mer efter det.

Artikelbild

Josefine Høegh Persson reducerade med enda målet i andra perioden och gav gästerna hopp – men tidigt i den tredje ökade Pernilla Winberg till 3–1 i numerärt överläge sedan Michelle Karvinen dragit på sig en frustrationsutvisning efter att ha kört på Suoonpää.

Efter det var det inget snack och LHC hade mer eller mindre full koll.

Artikelbild

Det kunde till och med ha blivit mer.