Det är frågan jag möter varje dag, inte sällan ställd till mig, och mitt svar är alltid detsamma: Pengar snackar, Mårtensson spelar där han tycker blir bäst för honom, inte där LHC-fansen vill.
Gårdagen bjöd på spekulationer kring det NHL-avtal svensk hockey troligen skriver inom kort. Ett avtal som skulle ge spelare med kontrakt rätt att bryta upp för NHL-spel. Mårtensson ska i så fall vara aktuell för en av Anaheims två främsta kedjor.
Låter väldigt troligt, om ni frågar mig. NHL är en helt annan liga nu, en snällare sådan, jämfört med när Mårtensson senast var i Anaheim, säsongen 2003/2004. Det passar självklart assistkungen och mjukisen Mårtensson perfekt.
Blir det en flytt finns flera förlorare, varav två är huvudpersonerna Mårtensson, som i många LHC-supportrars ögon kommer att ses som svikare, och klubbdirektören Mike Helber, som i ett tidigt stadium garanterade LHC-ryssarnas återkomst. Ord supportrarna inte har glömt när Helber steg för steg formulerat om sina förväntningar.
Måndagskvällen tillbringade jag på Folkungavallen, ivrig att se det toppmöte LFC-tränaren Magnus Wikman snackat upp till bristningsgränsen när han dagen gick ut och slog fast att det skulle bli små marginaler som avgjorde matchen. Något avgörande blev det inte, men visst, marginalerna var små när Therese Sjögran, Caroline Seger och Kosovare Asllani brände öppna lägen. I slutet var LFC värda ett segermål, något jag också unnat den pigga flickklack som sjöng ramsor hela matchen.
Tyngre gick det för Margret Lara Vidarsdottir. Hon håller inte från start, känns hårfint snabbare än vattenjoggarna på den intilliggande vattengympan på Tinnis. LFC är för bra för att ha en så seg spelare på topp.
Det roligaste med kvällen var publiksiffran, 2 287 åskådare. Ointressant hur många som var betalande, Linköpingsfotbollen är i en position där varje åskådare är en vunnen åskådare. När herrsatsningen FKL mobiliserade inför derbyt mot Kenty kom det 611 personer.
***
Riktigt fint med en tyst minut för att hedra minnet av den mördade kvinnan i Lambohov. När idrotten använder sin position på det sättet förlåter jag det ständiga missbruket av nationalsången. Bra gjort, LFC.