Här har barnen en flygplats var

Det är början på det som kanske ska bli ett livslångt idrottsengagemang.Det är bara början.Men det som sker är roligt, med mycket rörelse och lek.Allt är en lek och leken är allt.Det är barn-aerobic.

Vattenpaus måste man ha när det är aerobic. Det vet alla. Josefin Aldin i Ljungsbro GF också. Bild: MIKAEL SVENSSON

Vattenpaus måste man ha när det är aerobic. Det vet alla. Josefin Aldin i Ljungsbro GF också. Bild: MIKAEL SVENSSON

Foto:

ljungsbro2003-10-02 05:59

En dag i veckan far barnen i Ljungsbro GF:s aerobic för nybörjare runt i Malforsskolans gymnastiksal med liv och lust.

För dem är allt en lek.

-- Det ska vara lekfullt så här i början, säger ledaren Ninni Halldin och berättar att trycket är stort i Ljungsbro från barn som vill vara med. De står i kö för att få delta, men ledarna är för få.

-- Vi skulle kunna ha en nybörjargrupp till, säger Ninni.

Egen flygplats

Just den här aerobicgruppen består av 20 tjejer. De är födda 1997 och 1998. De ska träna 13 gånger under hösten. Och de gör det så gärna. Det här är en av veckans höjdpunkter.

-- Det är jätteroligt, säger Josefin Aldin som inte säger så mycket mer.

Jo, en sak.

-- Tennis.

Hon går på tennisskola också, nämligen.

Här, i Malforsskolans gymnastiksal får hon och de andra barnen knacka i golvet, stampa och hoppa, skutta, springa, slå ut med händerna och låtsas vara flygplan. Och de får till och med ha en alldeles egen flygplats.

Och musik tonar ut i salen och till rytmerna i Heja Bamse leker barnen sig fram i gymnastikens och aerobicens inledande, grundläggande rörelser. Mycket skutt blir det, många små hopp fram och tillbaka. Och det blir till och med lite vickande höfter. Det är ju dans!

Alla ler nästan hela tiden. När de inte skrattar, vill säga. Men plötsligt stannar Josefin Aldin till. Hon vill inte längre. Hon står stilla på sin flygplats som visar sig vara en liten pappfigur.

-- Det här spelet har jag hemma, säger då Martina Bocilik och tar upp en av figurerna på golvet.

-- Det är pokemon-memory, förklarar hon.

Och det är de bilderna som Ninni lagt ut på golvet som flygplatser till vilka tjejerna återvänder efter sina långa flygturer runt om i salen.

Som video

Efter en sådan lång flygresa till musiken Rosa helikopter måste man bara ha drickapaus. Alla springer snabbt iväg till sina medhavda flaskor. Och så blir det ny lek. Klapp-och-klang. Eller bara klapp-klapp. Viktoria Brandow och Matilda Wärdig-Jacobsson klappar händer mot varandra, en form av high-five, innan det blir diskodans.

-- Man får dansa hur man vill, säger Ninni.

Och då gör alla det så att flätor och tofsar och kjolar slänger och flänger och yr precis som på teve. Det skulle kunna vara en popstjärnas videoinspelning.

Sedan måste man dricka igen. Under den pausen vill Alicia Brostedt berätta om en lek hon varit med om en gång, men hinner inte berätta färdigt.

Efter pausen får alla ligga på rygg och träna lite cykling.

-- I takt med musiken, ropar Ninni som liksom ledarkollegan Maria Aldin själv gör alla rörelser som hon säger åt barnen att göra. Det är därför hon plötsligt kan ses springande runt i salen eller hoppa på ett ben. Eller krypa på golvet.

-- Nu ska vi dela upp er i två grupper. Ni som står där borta ni heter Karlsson allihop och har den finaste trädgården på gatan, säger hon till alla i familjen Karlsson.

Kasta groda

De andra barnen får heta Svensson och de har också en jättefin trädgård. Men tyvärr har det kommit in en massa grodor i trädgårdarna, så barnen uppmanas att göra något åt det.

-- Då får man kasta dom, säger Josefin Aldin och lyser upp.

Just det. Kasta över grodorna till den andra sidan, till den and-ra trädgården. Och så där håller de på en stund. Det är en slags lagtävling, den som har minsta antalet grodor kvar när tiden är ute har vunnit. Först vinner Karlsson och alla på den sidan jublar. En andra gång blir det oavgjort och då jublar både Svensson och Karlson. Lika! Så bra!

Alicia Brostedt försöker berätta en gång till om den där leken, men de andra har svårt att förstå.

Även ledarna ser fundersamma ut.

I tur och ordning blir det sedan drickapaus, massageövning, och avslappningsövning i mörker. När den senare är avslutad går Maria Aldin och tänder ljuset.

Det skulle hon inte ha gjort, för swisch, så blir det mörkt igen.

Det är Marias dotter Josefin som snabbt som ögat släcker.

Sedan är aerobicen slut för den här gången, den femte i ordningen.

Alicia Brostedt gör ett sista försök, men får nog återkomma nästa vecka.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!