Våren har knappt hunnit sparka undan snön förrän fotbollen tar ton.Det var en träff i dur när gräddan av svensk fotboll samlades i Malmö igår.
Under parollen "vi är alla vinnare" gällde det ett sovra bland orden och försöka att hitta svagheter i optimismen.
En sak kom jag fram till: Det blir en superetta med betoning påsuper. Och i allsvenskan blir det ett race mellan regerande mästarnaMalmö FF och IFK Göteborg.
Å andra sidan var Halmstad BK med i guldstriden fram till sista matchen i fjol.
Vem hade tippat det?
Det går förstås inte att sia om vad som kan hända fram till slutomgångarna i hösten. Malmö kan tappa halva sitt lag på vägen.
Sådana är transferreglerna nu för tiden.
Men kul är det att slänga käft med de riktiga experterna. Det villsäga tränare och klubbledare. Vi var över 300 som satt och tryckte påmentometerknappar och tyckte om diverse spörsmål.
Alla var rörande överens som att just Malmö vinner allsvenskan och att Gefle kommer sist.
Lika bestämda var expertisen när det gällde superettan. Örebro vinner. AIK blir tvåa.
Även IFK Norrköping och Åtvidabergs FF fick röster.
Tryckfel? Tror jag inte alls. Det skulle inte förvåna ett skvatt om något av östgötagängen blir ett av lagen som går upp.
Det skulle åtminstone inte vara något sensationellt i det.
ÅFF som ligger på träningsläger i Tyskland representerades av sin"resurs" Putte Carlsson. Ja, han säger resurs själv och det må väl såvara för en man som är hjärnan bakom ÅFF:s återkomst till elitfotbollen.
Putte var inte larvig. Han knusslade inte med målsättningen ochtyckte visst att ÅFF har en god chans till allsvenskt spel nästa år. Påtu man hand medgav han dock att det gärna fick vänta ett år. "Så vikommer med ett färdigt allsvenskt lag", som han uttryckte det.
Så egentligen kan svaret på frågan om det blir Örebro och AIK lika gärna bli IFK och ÅFF.
En sak törs jag lova: Superettan blir en attraktion i år.
Allsvenskan lever sitt eget liv. Så är det. Publiken strömmar tilloch tidningar och teve pumpar på som om det vore världsidrott.Sanningen är betydligt dystrare. Svenska klubblag har aldrig varitsämre än i dag enligt Uefas ranking. En blygsam 24:e plats ska jämförasmed en tiondeplacering 1989.
Så det finns en del att arbeta med mitt i alla optimism.