"Ingen sport billig om du tävlar"

-- Aldrig helt och hållet. Det blir för stora summor, man vill inte veta, säger hon.

En sak är hon dock övertygad om. Att ha idrottande barn kostar mycket mer än vad Riksidrottsförbundets undersökning som Corren berättade om för en knapp månad sedan visade.

-- Syftet var kanske att de ville visa att det var billigt och att alla familjer kan ha barn som håller på med en massa aktiviteter. Så tycker inte jag att det är. Det är inte sant.

Och hon tror att långt ifrån alla har råd.

-- Jag har pratat med många familjer som måste begränsa sig vad det gäller cuper, utrustning och annat.

När hon får veta att det är föräldrars svar som ligger till grund för undersökningen så är hennes reaktion:

-- De flesta föräldrarna vill nog inte veta vad det kostar.

Vi besöker familjen Pajus--Kjellkvist i Malmslätt. Alla är hemma utom pappa David.

Äldsta dottern Marie har bakat en underbart god paj som alla äter av i omgångar. Samtidigt hjälper hon elvaårige Robin med läxorna. Yngre brorsan Andreas spelar piano, medan lillasyster Amanda leker med kompisen Ella. Morsdagsblommorna står på bordet. En bit därifrån ammar Celine lille Tom.

Ta det piano är nog inget uttryck som Malmslättsfamiljen vet vad det är. Deras almanacka är fulltecknad varje dag.

Marie, som är 16 år, dansar latino modern och jazz, samt styrketränar på gym.

Nioårige Andreas tränar fotboll och handboll.

Fyraåriga Amanda tränar gymnastik och har gått lite i ridskola.

Tom, ett och ett halvt år, har av förklarliga skäl inte så mycket idrottsaktiviteter, men babysim har det blivit några gånger.

Pappa David idrottar aldrig, enligt de andra i familjen. Mamma Celine bara lite. Om inte att springa efter barnen är en idrott. En del styrketräning blir det också.

-- Men det är inte för att det är kul, utan för att jag har ont i ryggen, säger hon.

Mest fulltecknad är Robins kolumn i almanackan.

Elvaåringen är den klart mest aktive och också den som kostar mest. Friidrott tre eller fyra gånger i veckan, fotboll två gånger i veckan och handboll två gånger i veckan.

Dessutom älskar elva-åringen att tävla.

-- Dels är det kul, dels får man uppleva mer saker än om man bara tränar. Publik och man får köra mot personer som man inte träffar så ofta, säger Robin.

Hittills i år har det blivit fri-idrottstävlingar åtta helger, ingen av dem i Linköping. I maj var det tre och då spelade Robin dessutom fotbollsmatch varje helg.

-- Det är väldigt tufft för familjen, speciellt som en fri-idrottstävling är hela dagen, säger Celine.

Och det tar inte bara tid, utan kostar också mycket pengar.

-- Ingen sport är billig när du tävlar.

Celine räknar med att det blir 18 friidrottstävlingar per år och att det betyder 3 500 kronor i bara bensinpengar. Redan där är familjens utgifter större än totalkostnaden för friidrott på 2 950 kronor enligt RF:s undersökning

Då är inte resor till och från träningar inräknade, inte heller medlemsavgiften, lägeravgifter eller kostnaden för spikskor och tävlingskläder. Celine tar fram räkningen på årets tävlingskläder. Den slutade på 855 kronor.

-- Då köpte vi inte ens träningsoverallerna. Det var för dyrt, säger hon.

-- Det blir skitmycket, säger Robin och tittar upp från läxböckerna.

Celine kommer på att hon glömt startavgifterna i tävlingarna. Varje start i en gren kostar 30--60 kronor. Föreningen Linköpings GIF betalar upp till 1 200 kronor per år, resten får familjen betala själv.

-- Det blir ungefär lika mycket. Så hälften betalar klubben och hälften vi.

Utan resorna till och från träningen kommer Robins fri-idrottskostnader lätt upp i 9 500 kronor.

Likadant är det när vi tittar närmare på utgifterna för sönernas fotboll. Enligt RF lägger genomsnittsfamiljen ut 2 800 kronor per fotbollsbarn. Nästan så stor är kostnaden bara för Robins fotbollsskor.

-- Det går åt minst tre par skor, två för ute och ett par för inne. Om man har tur och de inte växer för fort. Det blir minst 2 000 kr. Plus skydd, väska och overall.

Just utrustningen är en stor utgift.

-- Det finns mycket som är galet. Det är mycket reklam som är fokuserat på barnen. Robin kan alla märken, som vad Beckham har för skor. Barn är väldigt medvetna om allt, säger Celine.

Trots att utgifterna för barnens aktiviteter handlar om mer pengar än hon vill räkna till, så är det värt det.

-- Jag tycker att det är värt pengarna, för barnen mår bättre. Och det finns inga alternativ. Skolgymnastiken räcker inte till. De har till och med mindre timmar än i Frankrike.

Hon har själv gått i skolan i Frankrike.

-- Bilden av Sverige utomlands är att där bor det sportiga folket som rör sig mycket. Den svenska modellen i skolan har till och med kopierats. Frankrike har till och med skickat hit folk för att se hur det är. I dag har Frankrike mer skolgymnastik än Sverige. Det är ganska skandalöst, eftersom Frankrike har få timmar.

Hon tror de flesta föräldrarna tycker att det är värt att lägga pengar på barnens idrottande.

-- Det är en investering för framtiden. Jag tror det gör att de går igenom tonårstiden bättre.

-- Det gör samhället tryggare. I och med aktiviteterna känner vi många barn som inte går i mina barns skolor. Det gör att vi har bättre koll när de växer upp.

Celine efterlyser dock bättre upplysning från föreningarna om vad det kostar.

-- Om du ringer till en förening så säger de vad medlemsavgiften kostar, men sen tillkommer väldigt mycket som du måste göra, som att sälja bingolotter och andra lotter.

Senast handlade om 30 lotter à 25 kronor, som Andreas och Robin hade med sig hem från fotbollen.

-- Jag köpte tre stycken från mina små bröder, säger Marie.

Så är det oftast. Familjen köper dem själv.

Marie är den enda av barnen som tänker på hur mycket deras aktiviteter kostar. I alla fall lite.

-- Förut fick jag alltid skjuts till dansen, men nu antingen cyklar jag eller så tar jag bussen. Eftersom det då kostar mig pengar har jag börjat tänka på det.

-- Jag tänker inte så mycket på det, säger Robin.

-- Du är i alla fall ärlig, säger storasyster.

På dörren till ett av rummen i huset finns det smålappar med olika namn som Ronaldhino, Overmars, Kluivert och Cocu uppklistrade. Över står det Barca är bäst.

Robin som bor i rummet tar bort lappen med Andersson på.

-- Andersson svek Barca, säger han innan han slänger lappen.

Själv har han redan bestämt sig för att spela i det spanska laget.

-- Jag ska bli proffs i Barcelona och göra 42 mål på en säsong. Sen ska jag bli tränare.

I Barcelona?

-- Ja, eller för franska landslaget.

Får han rätt lär han tjäna så mycket pengar att även hans föräldrar kan leva gott på det.

-- Då har du lovat mig en motorcykel, säger Marie till sin lillebror.

Till dess har Marie en annan önskan innan vi går.

-- Skriv att det behövs fler killar i min ålder som dansar latino modern.