Eriksson tror pÄ nolltolerans

MÄnga ifrÄgasÀtter svensk travsports stenhÄrda dopningsregelverk. Det gör inte Man-torpstrÀnaren Pelle Eriksson. -- Nolltolerans Àr ett mÄste, sÀger han.

MANTORP2004-09-25 05:54

Eriksson, med mÄnga trÀnarÄr bakom sig i USA, fortsÀtter:

-- SÄ mycket dopning som det Àr i den vanliga idrotten sÄ tycker jag det Àr ett mÄste för travsporten att hÀnga med. Det finns alltid mÀnniskor som vill tÀnja grÀnserna.

De flesta fÀllda trÀnarna menar att de inte har en aning om hur deras hÀstar fÄtt i sig de otillÄtna medlen, som ofta rör sig om relativt oskyldiga medel motsvarande Iprentabletter eller Zonsalva.

Mantorpstravet hade ett fall sÄ sent som 16 augusti dÄ hemmaamatören HÄkan Stjernströms segrande King Lucky Lucas lÀmnade positivt dopningsprov.

Även sĂ€ger sig Stjernström inte ha en aning om hur det förbjudna Ă€mnet, det antiinflammatoriska ketaprofĂ©n, nĂ„tt hĂ€sten.

Pelle Eriksson sÀger:

-- Det Àr klart det Àr för- och nackdelar med en nolltolerans. Sverige Àr ÀndÄ rÀtt ute Àven om det innebÀr att man som trÀnare fÄr problem för minsta lilla grej.

Slickat pÄ vÀggen

I flera fall har det fastslagits att hÀstarna fÄr i sig medlen i gÀstboxar dÄ de anlÀnder efter en annan hÀst.

Det kan röra sig om nÄgot sÄ banalt som att hÀsten slickat pÄ vÀggen i boxen och dÀrmed fÄtt i sig tillrÀcklig mÀngd för att det ska ge utslag i ett dopningstest.

Eller som ett rykte sÀger kan Àven utslag ges om en mÀnni-ska som Àtit Ipren och varit inne i boxen och urinerat, vilket hÀnder i stallen, strax innan en hÀst anlÀnder.

-- Det gÄr inte att skydda sig mot sÄnt, menar Eriksson. Man har ju ingen aning om vem som varit dÀr och pissat i boxen innan man sjÀlv kommer dit med en hÀst.

-- SÄ varje gÄng man lÀmnar ett dopningsprov Àr man livrÀdd, man vet inte vad hÀsten kan ha fÄtt i sig.

Hur gör du för att skydda dina hÀstar i gÀstboxarna?

-- Jag kan inte göra mer Àn att kolla hur det ser ut. Sen Àr det bara att hoppas.

Krubborna Àr pÄ vÀg bort frÄn de svenska gÀstboxarna vilket minskar riskerna nÄgot, dÄ trÀnarna i stÀller tar med sig egna.

StÀngda stall

Correns travexpert Tomas Thell tycker att stÀngda stall, dÀr bara trÀnare och skötare fÄr tilltrÀde, vore en bra idé.

-- I dag gÄr det runt ett hundratal privatpersoner/hÀstÀgare i stallen en tÀvlingsdag. Jag tycker inte de har dÀr att göra. Stallen skulle byggas sÄ trÀnarna fÄr ett fikarum utanför stallen dÀr de kan ta emot hÀstÀgare och andra. I övrigt skulle det krÀvas en viss armbindel för att fÄ vistas i stallen, tycker Thell.

En sÄdan lösning skulle ta bort möjligheten att skylla pÄ sabotage vid dopningsfÀllningar, menar Thell.

Förekommer sabotage pÄ svenska travbanor?

-- Nej, det tror jag inte. Men skulle illvilliga mÀnniskor veta hur lÀtt det troligen Àr att dopa en V75-favorit skulle det kanske kunna uppstÄ. Det Àr inte svÄrt att gÄ fram till en V75-favorit i stallet innan tÀvlingarna och lÄta nÄgot piller slinka ned i hÀstens krubba. Det tror jag Àr fullt möjligt, sÀger Tomas Thell.

I USA Àr det tuffare, berÀttar Pelle Eriksson:

-- DÀr har man boxarna stÀngda före tÀvling. Till tÀvlingar med över 100 000 dollar i prispengar lÄses hÀstarna in i 24 timmar före loppet.

Tror du det förekommer sabotage i Sverige?

-- Nej, jag tror inte pÄ det. I sÄ fall Àr det jÀkligt sÀllsynt. Men visst finns riskerna. Det Àr ju bara Solvalla som har lÄsta boxar inför tÀvlingarna. PÄ Mantorp och andra banor Àr det öppet.

Hur Àr dopningstestandet i USA?

-- I Sverige tror alla att det Àr sÄ fritt i USA, men man tar blod pÄ alla hÀstar före start och sedan en gÄng till pÄ ettan, tvÄan och trean i varje lopp.

-- Det Àr fler medel som Àr tillÄtna i USA, men givetvis inte vad som helst.

Tre prov per kvÀll

En vanlig tÀvlingskvÀll pÄ Mantorp tas det cirka tre dopningsprov.

-- Totalt sett tas det lika mÄnga dopningsprov inom travsporten som i hela Idrotts-Sverige i övrigt. Med tanke pÄ det Àr antalet fall inom travsporten lÄgt. Dessutom har inget av Ärets fall handlat om nÄgon som gett prestationshöjande medel, vilket Àr det som man frÀmst förknippar med dopning sÀger Tomas Thell.

MÄnga menar att de hÄrda svenska reglerna hotar djurskyddet. Att hÀstarna inte fÄr den behandling de behöver utan tvingas tÀvla halvskadade.

-- SÄ kan det definitivt kÀnnas, sÀger Pelle Eriksson. Man kan dra sig för en 14-dagarsbehandling nÀr man kÀnner att det skulle rÀcka med 12 dagar.

Tomas Thell tror att det kan behövas lÀngre karenstider för vissa medel.

-- Det verkar som om 14 dagar inte rÀcker som karenstid. Jag frÄgar mig om inte vissa medel ser ut att sitta i lÀngre Àn sÄ, annars skulle vÀl inte Iprenfallen uppkommit.

-- Det fÄr inte gÄ sÄ lÄngt att trÀnarna inte vÄgar behandla hÀstarna.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om