Lass-simmaren Emma Magnusson har vÀxt upp i en familj som haft en hÀlsosam instÀllning bÄde till kost och trÀning. Hon beskriver uppvÀxten med en nyttig och varierad kost med tydliga rutiner.
â Vi har inte varit fanatiska, man har kunnat unna sig ocksĂ„. Men vi har inte fĂ„tt dricka lĂ€sk i veckorna och om vi Ă€tit nĂ„got onyttigare har det varit pĂ„ lördagarna. Men jag tror mycket pĂ„ att ha rutiner och Ă€ta bra mat, sĂ€ger Magnusson och tar en paus innan hon fortsĂ€tter:
â Men kom nĂ„gon hem med en bulle pĂ„ en tisdag var det inte sĂ„ att nĂ„gon avstod. Men vi hade bra rutiner. Det Ă€r jag uppvĂ€xt med och det tycker ocksĂ„ om att ha.
NÀr Emma Magnusson tog beslutet att satsa mot den yttersta eliten för att försöka att ta en plats i landslaget bestÀmde hon och hennes trÀnare att de skulle ta hjÀlp av en kostrÄdgivare i den fortsatta satsningen. Med tanke pÄ den höga trÀningsmÀngden Magnusson hade visade det sig ocksÄ att hon Ät för lite för att fÄ ut maximalt av sin satsning.
â Jag fick registrera allt jag Ă„t för att kostrĂ„dgivaren skulle kunna sammanfatta hur mycket jag fick i mig av allting. Det vi sĂ„g var att jag Ă„t vĂ€ldigt varierat, men att jag ocksĂ„ fick i mig för lite av allt, berĂ€ttar Magnusson.
Hon har aldrig haft nÄgra problem med Àtstörningar, trÀningshets eller kroppsideal, dÀremot har hon haft problem med att hon inte kÀnner av nÄgon hunger. Och nÀr hon inte varit hungrig har hon inte heller Àtit.
â Jag har lĂ€rt mig att jag mĂ„ste Ă€ta Ă€ven fast jag inte Ă€r hungrig. TrĂ€nar jag tvĂ„ gĂ„nger om dagen sĂ„ Ă€ter jag Ă„terhĂ€mtningsmĂ„l, ett mellanmĂ„l innan eller efter lunch och ytterligare nĂ„got mellanmĂ„l precis innan jag gĂ„r och lĂ€gger mig, förklarar Magnusson.
Ăr det nĂ„gon myt om kost och trĂ€ning som du lĂ€rt dig inte stĂ€mmer nu?
â Under uppvĂ€xten har jag fĂ„tt lĂ€ra mig att juice innehĂ„ller mycket socker och inte Ă€r supernyttigt. Men kollar man pĂ„ mig som har problem med att fĂ„ i mig tillrĂ€ckligt sĂ„ Ă€r juice ett jĂ€ttebra komplement för att fĂ„ i mig mycket kalorier utan att bli mĂ€tt. Jag har fĂ„tt ett förĂ€ndrat synsĂ€tt pĂ„ energi. Till exempel en chokladbit efter trĂ€ningen innehĂ„ller fett som kanske snarare Ă€r bra för mig Ă€n onyttigt.
Emma berÀttar att hon inför den hÀr intervjun gjorde en internetsökning pÄ "nyttig mat". Allt som dÄ kom upp var recept pÄ olika sallader och andra kalorifattiga mÄltider.
â Det kanske Ă€r pĂ„ grund av att det finns ett samhĂ€llsproblem med övervikt och inaktivitet. Men jag har fĂ„tt en förstĂ„else för att det inte stĂ€mmer in pĂ„ mig. Om du inte har problem med övervikt handlar det snarare om att ha en bra balans och fĂ„ i dig all nĂ€ring som du behöver, resonerar Magnusson.
Att Ă€ta bra och trĂ€na rĂ€tt och mycket Ă€r en förutsĂ€ttning för att den elitsatsande simmaren ska nĂ„ sina mĂ„l. Samtidigt pressar sig ofta elitidrottare till den yttersta grĂ€nsen â och i vissa fall sker trĂ€ningen trots skador eller kĂ€nningar.
â Rent krasst Ă€r ju inte syftet med elitidrott att vara hĂ€lsosam. Syftet Ă€r att prestera. Det innebĂ€r att man prioriterar bort sin hĂ€lsa ibland och trĂ€nar fast man har ont och drar pĂ„ sig skador. Ganska mĂ„nga inom simningen har problem med sina axlar och jag har problem med min lĂ€ndrygg. Det Ă€r skador som jag inte hade haft om jag inte hĂ„llit pĂ„ med en sĂ„ hög trĂ€ningsmĂ€ngd och belastning. Sen har jag lĂ€st att psykisk ohĂ€lsa Ă€r överrepresenterat bland idrottare. PĂ„ det sĂ€ttet lĂ„ter det inte heller sĂ„ hĂ€lsosamt, sĂ€ger Magnusson och tystnar.
Med tanke pÄ det, anser du att elitdrott Àr hÀlsosamt?
â Tittar jag pĂ„ mitt idrottande sĂ„ har jag fĂ„tt vĂ€ldigt mĂ„nga nya vĂ€nner, jag har fĂ„tt resa och uppleva saker, jag har lĂ€rt mig att ha disciplin och har fĂ„tt med mig mycket bra saker genom min simning. Det Ă€r ju ocksĂ„ hĂ€lsa. PĂ„ grund av simningen kan det ocksĂ„ vara sĂ„ att jag förebyggt andra skador som jag hade dragit pĂ„ mig om jag inte trĂ€nat. Det Ă€r svĂ„rt att veta, svarar Magnusson och tystnar innan hon fortsĂ€tter.
â Jag anser att elitidrottare Ă€r hĂ€lsosamma men att elitidrotten inte Ă€r hĂ€lsosam. Kollar man pĂ„ mig och gör mĂ€tningar sĂ„ har jag sĂ€kert bĂ€ttre syreupptagningsförmĂ„ga, styrka och kondition Ă€n vad medelsvensken har. Sen Ă€ter och dricker jag sĂ€kert bĂ€ttre ocksĂ„. Jag har en hĂ€lsosammare livsstil. Men tittar man pĂ„ simningen i sig Ă€r den kanske inte hĂ€lsosam i den mĂ€ngden jag trĂ€nar.