Ylva heter Sköld i efternamn och brukar svara för fikabrödet i Älvanloppet.
- Förra året bakade jag för 50 deltagare, och då räckte inte brödet. Så den här gången har jag bakat för 80, sa hon just när skymningen föll i elljusspåret i Älvan.
Brödet ja, det fick Tomas Sköld, Ylvas son, att utbrista:
- Bröd till bröder i dubbel bemärkelse.
För det är nämligen så att motionsloppet Älvanloppets överskott går till Bröd till bröders hjälparbete genom Betelförsamlingen i Fornåsa.
- Förra året gav det 3 000 kronor, berättade tävlingsledaren Tomas.
Fem kilometer genom ett flackt skogsområde gällde. Man kunde gå eller springa. Gångarna startade halvtimmen före löparna och Caroline Sköld, elvaårig dotter till Tomas och Christina hade bestämt sig långt innan start.
- Jag vill ha nummer 3, jag har lagt undan den nummerlappen.
Och syrran Jennifer, 8, ville ha nummer 8.
- Mitt turnummer.
Då ville naturligtvis inte brorsan Johannes, tre år, vara sämre.
- Nummej tje. Ja ska pinga tå vajv.
Man kan lätt tro att bara människor från Älvan eller Fornåsa skulle finnas med på startlistan i Älvanloppet. Men så var det inte. Thommy Karlsson till exempel, han hade hittat till Älvan från Vånga.
- Jag fick ett SMS om att det var motionslopp här, så då tänkte jag att jag kunde åka hit och gå en kvällspromenad.
Familjen Eriksson hade åkt från Vadstena. Men pappa Jan-Åke Eriksson har bott i Fornåsa och är barndomskamrat till Tomas Sköld, så en koppling finns. Mamma Noomie besökte denna vilda skog för första gången, Moa, 8, och lilla Ella i vagnen, var också nya i Älvanloppet.
Stockholmsbesök var det också. Kristina Hammar och dottern Klara var på plats och en nyfiken undrade förstås varför?
- Jag är uppvuxen i Fornåsa och är på besök, förklarade Kristina.
Caj Antonsson skulle inte gå hela vägen upplyste han om:
- Bara ett varv för jag har problem med en höft efter en cykelolycka i skogen för tre år sedan.
Med stavar gick Britt-Marie och Lennart Karlsson från Mårtorp, Lönsås. Ja, de gick inte därifrån, men de bor där. De hade länge sällskap på de fem kilometerna, tre varv, med Ingegerd Egbert från Fornåsa.
- Stavar är bra, det avlastar ryggen, sa Lennart.
Catri Wiberg hade nummer 49. Och en hund som heter Daisy. De gick väldigt fort. I alla fall när inte Daisy stannade för att lukta där Bosse hade gått.
Bosse är en annan hund som var i sällskap med Gunilla Björkegren.
Anders Gransö tillhörde löpargänget och startade samtidigt som Jörgen Gustavsson. Andra som sprang var bland andra Björn Tellström, Tom Karlsson, Love Nilsaon, Jan-Erik Alveteg, Adam och Ludvig Alveteg. Även Ellen Alveteg sprang. Det gjorde hon i sällskap med Caroline Sköld. Jennifer Sköld hade sällskap med Ida Jarander.
Efteråt, när allt var klart, visade det sig att Tom Karlsson hade sprungit så fort att han slagit det gamla banrekordet. Det som Janne Alveteg hade och som löd på 18,39. Nu sprang Tom på 18,29.
- Roligt. Och av 45-åring, sa den nye rekordhållaren och berättade att han tävlade i löpning förr i tiden och då tävlade för Värnamo SK.
- Som bäst var jag 1988 då jag sprang Lidingöloppet på 1,48 och var 50:e man, berättade Tom från Klockrike.
En framtida rekordman kan mycket väl 30-årige Björn Tellström vara. Han började nämligen inte spinga motionslopp förrän för två och ett halvt år sedan.
- Då sprang jag Baltzarloppet på 56,46, i år på 44,55. Och här i Älvanloppet sparng jag förra året på 23,47, nu var jag tre minuter bättre. Det är en sådan otrolig frihet att springa.
När mörkret slöt sig kring elljusspåret i Älvan samlades alla deltagarna i Älvanloppet kring Ylvas härliga fikabord och köpte lotter av Christina. Det var gemytligt och trevligt. Och mörkt.