–Förhoppningsvis vågar fler be om hjälp om de behöver det, säger Lundqvist, som till vardags arbetar som universitetslektor i psykologi och docent i idrottsvetenskap på Linköpings universitet.
Inom idrotten är det, av naturliga skäl, ofta stort fokus på dem som vinner. Speciellt på ett OS, eftersom medaljchanserna bara kommer vart fjärde år.
Men under inledningen av OS i Tokyo har även medaljernas baksida fått mycket uppmärksamhet.
På tisdagen åkte den japanska superstjärnan Naomi Osaka ut redan i tredje omgången av tennisturneringen och berättade efteråt om att hon haft svårt att hantera pressen inför OS-debuten.
Senare samma dag talade amerikanska gymnasten Simone Biles – liksom Osaka ett av de största affischnamnen på OS i Tokyo – ut om sitt psykiska mående, som gjorde att hon först drog sig ur lagfinalen och senare även meddelade att hon avstår torsdagens mångkampsfinal.
Dessutom var psykisk hälsa det stora samtalsämnet efter svenska Jenny Rissveds 14:e-plats i tisdagens mountainbikelopp.
– Det har varit väldigt mycket uppmärksamhet kring de här frågorna under en period. Både i forskningslitteraturen, men också i och med att en del kända namn tidigare gått ut och börjat prata om det, konstaterar Carolina Lundqvist, som är prestationspsykolog för den svenska OS-truppen.
– Man vill minska stigmat och berätta att "Vi som är elitidrottare, vi som är på den här nivån, även vi är människor och även vi kan må dåligt ibland".
Även en vanlig tävling eller ett världsmästerskap kan sätta stor press på idrottarna. Ett OS spetsar till det hela ytterligare.
– Ett OS är alltid ett OS. Att bära nationens förväntningar på sina axlar är tufft, inget snack om den saken, säger Carolina Lundqvist.
– Här har man också hela världens ögon på sig på ett sätt som är väldigt annorlunda.
Att fokusera även på det psykiska välmåendet, vid sidan av den fysiska formen, är därför viktigt både inför och efter ett OS, fortsätter hon.
Oavsett om det går dåligt eller om det blir medalj.
Psykisk ohälsa, i sig ett väldigt brett och luddigt begrepp poängterar Carolina Lundqvist, är dock självklart inget som går att jobba med enbart under ett OS. I stället handlar det om ett långsiktigt arbete.
– Jag tror väldigt mycket på att vi förebyggande ska hjälpa till att förbereda idrottarna på de utmaningar som en sådan här satsning innebär. Att de får verktyg och resurser med sig för att hantera pressen, kraven och livspusslet som elitidrottare, säger hon.
SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo är inne på samma spår.
– Vi har personer som har den expertisen, sedan är deras förstaarbete kring prestationspsykologi, men nästa steg är naturligtvis att kunna hjälpa folk att hamna på rätt ställe om man inte mår bra, säger han.
– Vi har samarbete med ett par olika kliniker kring detta, men det går säkert att göra mycket mer i den här frågan.
Carolina Lundqvist hoppas att uttalanden från Osaka, Biles, Rissveds och andra ytterligare idrottare ska minska stigmat kring psykisk ohälsa inom idrotten.
– Jag skulle säga att det är en samhällstrend generellt sätt, att minska stigmat. Det ska vara okej att söka hjälp om man mår dåligt, säger hon.
– Det är ungefär som om du får en knäskada så söker du hjälp för det och för det här kan man också söka hjälp. (TT)