âFörhoppningsvis vĂ„gar fler be om hjĂ€lp om de behöver det, sĂ€ger Lundqvist, som till vardags arbetar som universitetslektor i psykologi och docent i idrottsvetenskap pĂ„ Linköpings universitet.
Inom idrotten Àr det, av naturliga skÀl, ofta stort fokus pÄ dem som vinner. Speciellt pÄ ett OS, eftersom medaljchanserna bara kommer vart fjÀrde Är.
Men under inledningen av OS i Tokyo har Àven medaljernas baksida fÄtt mycket uppmÀrksamhet.
PÄ tisdagen Äkte den japanska superstjÀrnan Naomi Osaka ut redan i tredje omgÄngen av tennisturneringen och berÀttade efterÄt om att hon haft svÄrt att hantera pressen inför OS-debuten.
Senare samma dag talade amerikanska gymnasten Simone Biles â liksom Osaka ett av de största affischnamnen pĂ„ OS i Tokyo â ut om sitt psykiska mĂ„ende, som gjorde att hon först drog sig ur lagfinalen och senare Ă€ven meddelade att hon avstĂ„r torsdagens mĂ„ngkampsfinal.
Dessutom var psykisk hÀlsa det stora samtalsÀmnet efter svenska Jenny Rissveds 14:e-plats i tisdagens mountainbikelopp.
ââDet har varit vĂ€ldigt mycket uppmĂ€rksamhet kring de hĂ€r frĂ„gorna under en period. BĂ„de i forskningslitteraturen, men ocksĂ„ i och med att en del kĂ€nda namn tidigare gĂ„tt ut och börjat prata om det, konstaterar Carolina Lundqvist, som Ă€r prestationspsykolog för den svenska OS-truppen.
ââMan vill minska stigmat och berĂ€tta att "Vi som Ă€r elitidrottare, vi som Ă€r pĂ„ den hĂ€r nivĂ„n, Ă€ven vi Ă€r mĂ€nniskor och Ă€ven vi kan mĂ„ dĂ„ligt ibland".
Ăven en vanlig tĂ€vling eller ett vĂ€rldsmĂ€sterskap kan sĂ€tta stor press pĂ„ idrottarna. Ett OS spetsar till det hela ytterligare.
ââEtt OS Ă€r alltid ett OS. Att bĂ€ra nationens förvĂ€ntningar pĂ„ sina axlar Ă€r tufft, inget snack om den saken, sĂ€ger Carolina Lundqvist.
ââHĂ€r har man ocksĂ„ hela vĂ€rldens ögon pĂ„ sig pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r vĂ€ldigt annorlunda.
Att fokusera Àven pÄ det psykiska vÀlmÄendet, vid sidan av den fysiska formen, Àr dÀrför viktigt bÄde inför och efter ett OS, fortsÀtter hon.
Oavsett om det gÄr dÄligt eller om det blir medalj.
Psykisk ohÀlsa, i sig ett vÀldigt brett och luddigt begrepp poÀngterar Carolina Lundqvist, Àr dock sjÀlvklart inget som gÄr att jobba med enbart under ett OS. I stÀllet handlar det om ett lÄngsiktigt arbete.
ââJag tror vĂ€ldigt mycket pĂ„ att vi förebyggande ska hjĂ€lpa till att förbereda idrottarna pĂ„ de utmaningar som en sĂ„dan hĂ€r satsning innebĂ€r. Att de fĂ„r verktyg och resurser med sig för att hantera pressen, kraven och livspusslet som elitidrottare, sĂ€ger hon.
SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo Àr inne pÄ samma spÄr.
ââVi har personer som har den expertisen, sedan Ă€r deras förstaarbete kring prestationspsykologi, men nĂ€sta steg Ă€r naturligtvis att kunna hjĂ€lpa folk att hamna pĂ„ rĂ€tt stĂ€lle om man inte mĂ„r bra, sĂ€ger han.
ââVi har samarbete med ett par olika kliniker kring detta, men det gĂ„r sĂ€kert att göra mycket mer i den hĂ€r frĂ„gan.
Carolina Lundqvist hoppas att uttalanden frÄn Osaka, Biles, Rissveds och andra ytterligare idrottare ska minska stigmat kring psykisk ohÀlsa inom idrotten.
ââJag skulle sĂ€ga att det Ă€r en samhĂ€llstrend generellt sĂ€tt, att minska stigmat. Det ska vara okej att söka hjĂ€lp om man mĂ„r dĂ„ligt, sĂ€ger hon.
ââDet Ă€r ungefĂ€r som om du fĂ„r en knĂ€skada sĂ„ söker du hjĂ€lp för det och för det hĂ€r kan man ocksĂ„ söka hjĂ€lp. (TT)