Yllestrumpor, långkalsonger och fyra 0-0-matcher.
Den här allsvenska starten är verkligen iskall - om det inte vore för Åtvidabergs FF.
I Sockna är fotbollsfebern värre än på 30 år och när premiären nu är avklarad finns ingen anledning att sänka den.
Visst, mittfältet vägde lätt, Viktor Prodell var för ensam på topp och kantspelet för svagt.
Men glöm det nu, alla ÅFF-are. Första matchen, den stora återkomsten, är avklarad. Det är inte borta mot klasslag som ÖSK poängen ska tas. Närkingarna var bra redan i fjol, blir bättre i år, och slutar säkert topp sex.
Nu ska ÅFF fokusera på det positiva. Att efter den första allsvenska matchen på 28 år börja fingranska felen, misstagen, är helt fel.
Titta i stället på Viktor Prodell. 21-åringen, som i förfjol spelade division 2-fotboll i Eskilstunalaget City, sysselsatte stundtals hela ÖSK-försvaret. Lugn och bollsäker som det vore superettan.
En möjlig sensation i allsvenskan som med bättre understöd, och med en giftigare Paulus Roiha bredvid sig, kan bädda för många mål under säsongen. Bara de får lite mer kraft bakom sig på mittfältet. ÅFF har inte råd med att nyförvärvet Prince floppar, hans fysik behövs.
Jag tänker på vad en åtvidabergare sa till mig i fredags, när jag tillsammans med Correns marknadsavdelning besökte torget i Åtvid.
- Jag hoppas spelarna ser tillfället. Att de passar på att njuta av den här säsongen och inte spänner sig och bygger upp en massa negativ energi när det går emot. För det kommer det göra.
De är kloka i Sockna.
För så här kommer det ju se ut i många matcher i år. Stort bollinnehav för motståndarna, en totalt utlämnad Prodell på topp och egna misstag som bestraffas med motståndarmål.
Det gäller att hela tiden nollställa. Både under och efter match.
Jag vet, det är en psykologisk jätteutmaning, kanske inte ens möjlig, men det är nyckeln till deras överlevnad i år. Med det lag ÅFF går in i den här säsongen, i stort sett detsamma som i superettan, blir den mentala styrkan viktigare än nånsin.
I Åtvid kallas den för ÅFF-andan.
I fredags strålade hela torget av den. Aldrig, när jag är ute och far i länet på det sättet, möts jag av sådan glädje, entusiasm och engagemang kring det egna laget. Det är sånt som skapar hundratals snöskottare, det är sånt som skapar runt tusen tillresta supportrar på Behrn arena, och det är sånt som imponerar på en infödd Linköpingsbo.
Det sägs att den kan klara det mesta, den där ÅFF-andan.