32-åringen log efter att ha tagit sig i mål i orienterarnas säsongsdebut när Swedish league stannade till i skogarna utanför Bankekind några mil från Linköping. Hon stannade till och skrev några autografer till unga beundrare och såg…tja, inte särskilt påverkad ut av en dryg halvtimmas dagsverke.
I närheten stod Olof och Sigrid Ljunggren, 23 och 19 år, och var ungefär lika nöjda. Oftast läggs banorna av betydligt mer rutinerade funktionärer, men nu fick syskonen från arrangerande Linköpings OK chansen.
Och tog den.
– Väldigt kul bana att springa. Kul att springa på ett nytt område och med en helt ny karta. De har verkligen gjort det jättebra, säger Tove Alexandersson när Corren ber om ett betyg på de ovanligt unga banläggarnas arbete.
Det är inte fel att påstå att familjen Ljunggren är en orienteringsfamilj och när klubben fick klart att arrangera säsongens hittills största tävling anmälde Olof och Sigrid sig som frivilliga att ansvara för banarbetet.
– Vi har båda tänkt tanken att göra det någon gång och nu blev ett bra tillfälle. Det blir kul orientering. Varierat och klurigt, säger Sigrid Ljunggren.
– Vi vill att det ska vara svårt och utmanande, men ändå tydligt. Det ska inte gå att missuppfatta kartan. Ungefär som att lägga ett stort pussel. Dels ute i skogen och dels framför datorn hemma, säger Olof Ljunggren.
Hur många timmar har ni lagt ned?
– Oj, svårt att säga. 100–150 timmar kanske. Det är viktigt att alla detaljer sitter. Kan man göra det lite bättre någonstans? Det har varit mycket att ta hänsyn till.
Lillasyster Sigrid lägger till:
– Det är en stor tävling och alla de bästa är här och springer. Då vill man ju ännu mer att det ska bli bra. När arenan började fyllas i morse och man såg en massa välkända ansikten från tävlingar och tv gick det upp för mig att vi haft ett stort uppdrag.
Allt från världsstjärnor till nybörjare fanns på plats i femtielva olika klasser som en uppladdning inför helgens Tiomilaklassiker, som den här gången avgörs i närbelägna Finspång. På herrsidan vann Orions Anton Johansson före Ravinens Gustav Bergman, medan Tove Alexandersson var över två minuter före Boxholmstjejen Sanna Fasth, sedan många år tävlande för IFK Göteborg.
– Jag bommade lite på en kontroll, men annars var det perfekt. Bra att ha något att jobba på också. Kroppen verkar ha svarat bra på träningen och tekniken hänger med mer och mer i tempot, sa Alexandersson och sken i kapp med solen.
Fler segrar kommer.
Var så säkra.