En som dock finner största nöje med de många hästarna på ridsportcentret är Astrid Ohlander.
– Att vara nära hästarna är det bästa. Jag red mycket på Valla ponnyklubb när jag var yngre och är van vid hästar, säger 26-åriga Astrid som när vi träffas går runt med en foderkärra i stallet där hon först på morgonen har hjälpt till att mocka.
Vad har du i kärran?
– Det är lite olika att äta, Krafftfoder, havre och mineraler.
Hur vet du hur mycket varje häst ska ha?
– Det står skrivet utanför varje box hur mycket och vad olika hästar ska ha. Nån får bara mineraler och en annan bara havre.
Hästarna äter naturligtvis hö också och på tal om hö berättar Astrid att det kan hända att hästar blir sjuka och måste få specialkost.
– Flisan där borta exempelvis har diabetes och hon måste ha ett annat hö. Det måste blötas upp i vatten och får stå och dra över natten till nästa dag.
Astrid berättar också att hon ibland får vara med och göra i ordning en häst som ska ridas. Den ska ryktas och tvättas. Sadlas. Före jul hjälpte hon till vid pararidningen (för funktionshindrade).
Astrid kan mycket om hästar och skötsel, hon älskar djur och har en bakgrund inte bara på Valla PK utan även på Himmelstalundsskolan i Norrköping och Naturbruksprogrammet. Hemma i Ullstämma där hon bor har hon två hundar, två mellanpudlar som heter Charlie och Bilbo. Hon är med på ytterligare en daglig verksamhet och hjälper då till i personalrummet på ett företag.
Men att vara i stallet är något annat. Lite friare och mer varierat. När alla hästar – ett 50-tal – släppts ut i hagarna intill centret ska boxarna mockas, spån ska fyllas på, golven ska sopas, överhuvudtaget ska man göra fint tills hästarna kommer in igen på eftermiddagen. Allt sker i samarbete med ordinarie personal, vilket gäller även för de som hellre vill jobba i caféet eller i vaktmästeriet.
– Vi fungerar som en inbyggd del av verksamheten på Smedstad, säger Catharina Collan, verksamhetsansvarig för den dagliga verksamheten. Marie Delling och Maria Phillips är handledare för de 11 personer som just nu deltar i den arbetsinriktade dagliga verksamheten.
– De som kommer hit har lite olika mål med sin vistelse här. De vill komma hemifrån, ha en meningsfull sysselsättning, ha ett riktigt jobb i framtiden. Någon är här varje dag, någon annan tre dar här och två dar på annan verksamhet, säger Catharina.
Malin Hansson är stallchef och har bara positiva erfarenheter av dagliga verksamheten som nu firar ettårsjubileum på ridsportcentret.
–Det har gått jättebra, alla hjälper varandra och det här är en väldigt öppen personalgrupp som det är lätt att arbeta tillsammans med. Man måste inte bara rida för att hålla på med hästar. Men oavsett vilken målgrupp som är här så måste säkerheten alltid vara A och O.
I kaféet jobbar Elisabeth Hård tre dagar i veckan.
– Jag började i stallet, men det passar mig bättre att vara i kaféet. Jag hjälper till att diska, sopa, torka bord, baka. Det som behövs.
Elisabeth längtar efter att pandemin snart ska vara över. Någon månad på sensommaren hävdes då gällande restriktioner och det blev genast ett annat tryck på Smedstad: fler ryttare och fler som fikade. Men sedan kom det nya restriktioner. Och allt färre besökare.
– Jag vill att allt ska bli som vanligt. Det är roligt att träffa folk.
Visst är det. Tack för att jag fick hälsa på.
