-- Premiären ska jag upp på den 23:e hemma, mot Brynäs. Sedan ska jag till Jönköping den 10:e och Linköping den 13:e. Mer har jag inte planerat.
Han inleder alltså elitserien med tre resor på tre veckor.
Fanatiskt, kan man tycka, men när Tobias berättar det får han det att låta som det mest naturliga i världen.
Han älskar sitt Leksand och ger laget sitt fulla stöd -- i såväl med- som motgång.
-- Det är lirarnas lag. Leksand är kultur och tradition, tycker Tobias.
2001 var det tuffaste året hittills -- med den historiska degraderingen som lågvattenmärke. Tobias var på plats i Leksand när det blev definitivt. Hemmamatchen mot Björklöven förlorades med 3--5 och plötsligt, efter 26 raka säsonger i högsta serien, var Leksand inget elitserielag längre.
-- Det var fruktansvärt samtidigt och chocken blev ju inte mindre när jag vaknade och såg Expressen dagen efter, minns Tobias.
Tidningens första sportsida pryddes då av en deppande Tobias med tårfyllda ögon. Han fick symbolisera vad hela Dalarna, och stora delar av Sverige, kände.
-- Visst var det jobbigt, men mest kände jag för alla dem som hockeyn är allt för. Jag har ändå en del annat, men det finns många, speciellt uppe i Leksand, som lever för hockeyn. De tog det otroligt hårt att vi åkte ur.
-- Samtidigt tror jag det var bra för klubben att åka ur. Att man fick känna att man inte är odödlig. Nu blir det som en omstart, vilket jag tror är bra.
Återtåget till elitserien gick som på räls och i mitten av april var Leksand tillbaka i finrummet.
-- Känslan att få skrika "Vi är tillbaka" var fantastisk. Det är mitt bästa minne tillsammans med årets kvalseriematch mot AIK i Globen, då vi var 10 000 leksingar som sjöng "Bara leksingar, överallt leksingar". Jag ryser när jag ser bilder från det.
Kommande säsongen?
-- Jag är optimist så jag hoppas på slutspel. Visst är jag nöjd om vi klarar oss kvar, men slutspel hoppas jag på.
-- Nye Christer Olsson från Brynäs kommer att bli nyttig på backsidan och sen är jag säker på att klubben kommer att förstärka under säsongen. Det gjorde man i fjol, då kom sex spelare. Och alla var ganska bra.
Tobias, som till vardags spelar fotboll i Gullringen, är inte den enda i familjen som håller på Leksand. Det gör även pappa Per-Åke och småsyskonen Jenny, Erik och Maria.
-- Storebrorsan Andreas var leksing tills han åkte iväg med fotbollslaget till Södertälje. Då kom han hem med SSK-prylar och hade bytt lag, säger Tobias med besvikelse i rösten.
Tobias, som fastnade för Leksand i samband med SM-finalförlusten mot Djurgården 1989, är medlem i Tokiga masar, en förening som startade förra året och som anordnar bussresor från hela landet till alla Leksandsmatcher.
-- Nu ska vi försöka få fart på Tokiga masar i Östergötland. Vi är nog det sämsta länet i Sverige, vad gäller medlemmar.
Din bästa Leksandsuppställning?
-- Johan Hedberg i mål, Tomas Jonsson och Magnus Svensson som backar och Jonas Bergqvist, Masken Carlsson och Mikael Karlberg i kedjan. Så känns det i dag, i morgon kanske jag känner något annat.
Så är det för en Leksandssupporter -- det svänger.