I OS är det i alla fall någon marockan som sticker upp då och då. I orienteringsskogarna finns det ingen marockan. . . Möjligen Mats Röjgård från Kolmården men han störde inte i går i Grythult väster om Rimforsa.
Denseln kom etta, trea, fyra i H 21 (herrseniorer).
Lok tvåa, femma och sexa.
Joakim Pettersson, en av elitledarna i Skärblackaklubben Denseln, tycker att konkurrens mellan Denseln och Lok är stimulerande, men kan samtidigt tycka att det blir lite enahanda.
-- Titta man på startlistan för H 21 i dag så är det en lite tråkig syn, säger han.
Lok ställde upp med sex lag (tre löpare i varje) och Denseln med fem. Av övriga trettiotalet östgötska orienteringsklubbar var det sju till som hade lag, men ingen som hade mer än ett.
-- Till största delen är våra seniorer egna produkter. Sådana som kommer från vårt naturliga upptagningsområde, Skärblacka, Normlösa och Kimstad. När de sedan flyttar härifrån verkar de vilja vara kvar i klubben. Här ser jag ändå vissa risker för att vi kan förlora några löpare framöver. Om vi har otur, säger Joakim Pettersson.
Visst har Denseln gynnats av närheten till Norrköping, men samtidigt ser Joakim Pettersson inte den staden som någon guldgruva att hämta högkaratiga orienterare ifrån.
Han fnyser närmast åt orienteringen där för närvarande, och Norrköping som universitetsort har, menar han, inte satt sig tillräckligt än för att det ska locka orienterare utifrån.
Då är Linköpings universitet för tillfället mer intressant. Även för Denseln.
-- Det gäller att se om sitt hus. Det är inte bara Lok som ska ta nya löpare därifrån, men vi är ingen klubb som går in för att värva från andra klubbar.
Lok värvar inte heller. Det fungerar knappast så inom orienteringen för det finns inga pengar att locka med.
Jonas Svernestam, elitansvarig hos Lok, verkar i grunden ha samma syn som Joakim Pettersson om vad det är som gör att en klubb kan bygga upp en bred seniortrupp och sedan någorlunda hyggligt behålla numerären.
Det är egentligen ganska enkelt. Ryktet sprider sig och kontakter knyts orienterare sins emellan. Sedan tar man väl hand om nykomlingen.
-- Hos Lok finns det kamrater att träna med, man får kvalitativt bra träningar, och det kan också bli en sporre tävlingsmässigt för den som kommer från en mindre klubb och inte har haft möjlighet att springa budkavlar på samma sätt som de får hos oss.
Bland de 18 Lok-löpare som sprang H 21 i DM-kavlen har de flesta börjat orientera i andra klubbar. Det är fler som kommit till klubben från andra distrikt, för jobb eller studier i Linköping, än från småklubbar runt omkring.
Lok och Denseln organiserar också träningar ihop ibland. För att till exempel få kavleträning med fart i
-- Det började förra vintern då vi körde lite natträningar tillsammans, säger Jonas Svernestam.
Den där riktiga spetsen på sin herrelit verkar Denseln ha mer tydlig i dag än Lok. Det kan bero på att Björn Widén varit skadad, och ännu inte hunnit eller hittat tillbaka till sitt rätta jag.
En annan förklaring är att Denseln har Erik Andersson. Han säger själv att han har varit i väldigt bra form i sommar, men på söndagen kände han sig seg.
-- Det gick väldigt tungt i dag jämfört hur det känts tidigare i sommar, sa han efter målgång.
Då hade han ändå sprungit ikapp de två framförvarande lagen, Lok lag 1, som ledde efter att Fredrik Pettersson och Ulf Bergqvist sprungit de två inledande sträckorna, och sin egen klubbkamrat Björn Karlsson i Denseln 3.
Erik gick ut två minuter efter Björn Widén, Lok lag 1, som hade Björn Karlson hack i hål.
När de höll på att bomma en sänka, nionde kontrollen, smet Erik förbi. Denseln-Björn lyckades haka på, men bara för en kort stund. Erik var drygt fyra minuter före i mål.
Erik bor med sin tjej i Linköping, studerar i Norrköping, kommer från Kimstad och tävlar för Denseln.
Där en snabborientering om Östergötlands vassaste herrorienterare (juniorvärldsmästare individuellt för två år sedan) just nu.