Likt hackande skivor upprepar de samma sak, tränare efter tränare, att deras miljonavlönade spelare måste fokusera på att gå till jobbet varje dag.
Nästa år kanske fokus ligger på att spelarna ska gå upp varje morgon, vad vet jag.
Det gäller hur som helst att ha ett jobb att gå till, vilket inte är självklart i dessa tider. Hockey-Sverige är som övriga Sverige. Konjunkturen sliter sår, föreningarna blöder och spelarna, som i så många år täljt guld, får i vissa fall till och med finna sig i sänkta löner.
Efter en dag med de tolv elitserietrupperna på pränt framför mig måste jag konstatera: Det var årtionden elitserien innehöll så mycket skräpspelare som nu. Ryssland och NHL drar som aldrig förr och många lag har bara råd med ett fåtal stjärnor, övriga platser fylls med spelare vars klass för tio år sedan hade tagit dem till ett allsvenskt mittenlag.
Undantagen är Frölunda, HV71, Färjestad och LHC. De tre förstnämnda lever på sin bankbok och investerar i gammal god stil. LHC hänger med mycket tack vare att klubben fortsätter som de senaste 15 åren och lägger det mesta av sina resurser på spelartruppen.
Men även i LHC ser man djupa spår av konjunkturen. Löneskillnaden mellan övre och undre halvan spelare är större än någonsin. I den här världen går lön och klass ofta att jämställa, alla har betalt efter den förmåga de bedöms ha. I LHC ligger skillnaden mellan den bäst och sämst betalde spelaren på ungefär 500 000 kronor i månaden, och då har jag inte tagit i för mycket.
Lika stor som skillnaden blivit mellan enskilda spelare, lika stor har den blivit mellan de starka och svaga lagen.
Klasskillnaderna kommer fortsätta öka och ska LHC kunna haka på de tre stora krävs sportsliga framgångar, det vill säga det efterlängtade SM-guldet. LHC har nått en nivå där kvarts- och semifinal inte gör så stor skillnad - det är final, och då helst guld, som ger det stora lyftet ekonomiskt.
När ekonomin får den här allt större betydelsen för det sportsliga är det viktigare än någonsin med ansvarsfulla klubbledningar, som inte tar i för mycket, som arbetar med marginaler. LHC klantade sig i fjol, visade inkompetens och omognad, men jag tror mig veta att klubben lärt sig läxan och nu arbetar med bättre marginaler.
I ett sådant arbete gäller det att ha tålamod. Jag har det, jag kan vänta på guldfesten, jag tror inte LHC vinner guld i år heller, det gör HV71.
Frågan är hur många andra i och runt LHC som har tålamod?
Har du?