Han log och plockade bort tejpen från fingrarna efter ännu en seger mot Ungern i träningslandsamperna inför VM-kvalet senare i maj. Det blev 3–0 (25–20, 25–19, 25–18) i sporthallen – Fredric Gustavssons gamla hemmaarena.
– Det finns en del fina minnen härifrån, säger han.
Under flera säsonger var han en av LVC:s nyckelspelare, men nu har 27-åringen fått smak på proffslivet. Det strulade en del med pengar i grekiska AO Orestiada, men i finska Lakkapää har han fått bättre ordning på tillvaron och har svarat för en stark säsong där han i många matcher varit tongivande i sitt lag som överraskande slutade fyra i serien. Då ska ni veta att finsk volleyboll ligger långt fram i Europa, långt före Sverige.
– Det har gått bra, framför allt mot slutet av säsongen. Jag blev vald till ligans bästa spelare två månader i rad, säger Fredric Gustavsson.
Nu är han sugen på nya äventyr. Spel i SM-mästaren och moderklubben Linköping lär det i alla fall inte bli. Inte än.
– Nej, jag vill fortsätta utomlands. Det är mer utmanande just nu, säger han.
Han var sig lik på planen – något ojämn i prestationene men med stenhårda servar och många poängvinnande smashar.
– Vi har precis samlats och inte spelat så mycket ihop. Dessutom har vi tappat två viktiga spelare i Marcus Nilsson och Dardan Lushtako. Men det funkar bra ändå, det är bra stämning i laget, säger Fredric Gustavsson.
Chanserna i VM-kvalet?
– Dom är bra, även om Finland och Tjeckien blir svåra att slå, säger han.
LVC-spelarna Erik Sundberg, Wille Nilsson och Andreas Eriksson var alla godkända, med extra plus för den sistnämnde.