Isabelle Falck ville spela volleyboll, studera grafisk design på Linköpings universitet och komma närmare pojkvännen Andreas Eriksson som också spelar volleyboll och pluggar i Linköping. När LVC:s damer tog klivet upp i elitserien inför hennes flytt föll alla bitar i livet på plats.
– Allting blev så bra eftersom jag kunde flytta hit och plugga det jag ville samtidigt som jag kan spela i elitserien. Jag hade nog spelat i division 1 även om LVC:s damer inte tagit klivet upp. Det var inte bara volleybollen som styrde, säger Falck.
Andreas Eriksson var under en säsong och spelade i Tjeckien, något som han länge hade haft som mål att testa på. Dock var det en lättnad för honom när han väl återvände hemåt mot Sverige.
– Jag trivdes bra i Tjeckien, men jag kommer aldrig att glömma den känslan jag hade när jag landade på Arlanda. Jag insåg att jag inte ville i väg mer. Dessutom har jag dåliga knän och man tränade dubbelt så mycket där som här. Min kropp pallade inte riktigt.
Det var just volleybollen som gjorde att LVC-paret träffades och fattade tycke för varandra.
– Här i Linköping tränar vi mycket separat eftersom det handlar om halltider hit och dit här. Men i Sollentuna tränade alltid herrarna och damerna efter varandra. Samtidigt var det ganska mycket lagfester, vi åkte nästan alltid buss tillsammans till matcherna och det blev en stark sammanhållning eftersom vi umgicks mycket, berättar Falck.
Nu trivs båda väldigt bra i Linköpingsklubben och siktar högt. Damerna är inne på sin andra säsong i den högsta serien och hamnade på en sjundeplats i tabellen. Herrarna kom istället tvåa i serien och siktar på att nå SM-guldet som gled dem ur händerna förra säsongen efter finalförlusten mot Hylte/Halmstad.
– Det är svårt att kommentera den här säsongen eftersom det varit mycket upp och ner. Samtidigt är det en jämnare serie i år. Det har väl gått bra ändå eftersom vi slutade tvåa i grundserien och man ska väl inte vara missnöjd med det. Men sedan finns det helt klart saker att jobba på, säger Eriksson medan Falck fyller i:
– Det är samma grej för oss. Det är superjämnt i serien. Femman till sjuan hamnade på samma poäng och vi hamnade tyvärr på sjundeplatsen på grund av en sämre setskillnad. Det har dock gått väldigt bra i och med att vi tagit poäng mot alla lag i serien vilket är en stor bragd för lilla Linköping som ändå bara gör sitt andra år i högstaligan. Det finns mycket att bygga vidare på. Samtidigt har vi haft djupa dalar när det gått dåligt.
På grund av damernas tabellplacering hamnade de i den lägre slutspelsserien som heter playoff in där de två lagen som hamnar högst i serien går vidare till åttondelsfinal. Eftersom herrarna kom tvåa spelar de i den högsta slutspelsserien, playoff, som är en förserie som gjorts för att det ska bli flera heta matcher mellan topplagen inför slutspelet. Förra helgen började förserierna på bortaplan för de båda lagen. Herrarna förlorade mot Sollentuna med 1–3 och damerna vann mot Degerfors med 3–1. I helgen spelas de första hemmamatcherna där damerna möter Svedala och herrarna Örkelljunga.
– Örkelljunga måste chansa en del i sitt spel för att rå på oss och spela ett aggressivt anfallsspel. När det funkar så funkar det jättebra och när det inte funkar behöver vi inte göra så mycket själva för att vinna, säger Eriksson och ler.
Falck fortsätter:
– Svedala är bra i försvaret och får upp mycket bollar. Vi brukar spela ett sånt spel själva mot topplagen och då är vi jobbiga att möta. Men här är det istället dem som är jobbiga att möta för oss. Jag tror det blir en jämn match.