Mästarcoachen slog sig ned på en bänk i Sporthallen och pustade ut samtidigt som hans spelare dansade och jublade efter femte SM-guldet. Johan Isacsson har varit med om de två senaste – och som Sporten berättat tidigare talar det mesta för att han blir kvar i klubben.
I höstas blev han inte klar förrän i mitten av september och strax senare meddelades att han valde att sluta/fick sluta som förbundskapten. Det är ingen hemlighet att relationen med förbundet inte är något vidare och tankar fanns därför på att inte ens ta emot guldmedaljen.
Men det gjorde han.
– Jag tänker ge den till Bosse (Kindgren, ordföranden), sa Isacsson.
Han kallade det för "en av de viktigaste segrarna i min karriär". Det var mycket prestige i luften och han ville besegra Per-Erik Dahlqvist, kollegan i Hylte, som tog över som förbundskapten när Isacsson försvann.
– Jag har haft honom som assisterande tränare tidigare, men när det blev som det blev med förbundet tog han jobbet under pågående EM-kval. Av lojalitetsskäl tycker jag inte att man gör så. Men gammal är äldst. Hylte var favoriter, men vi knäppte dem på näsan.
– Det var tufft, men killarna gav sig fan på det här. Vi var fräschare, hungrigare och framförallt tuffare, sa Johan Isacsson.
För kanadensaren Andrew McWilliam, som kom in sent i vintras, var det första guldet och han öppnar för en återkomst.
– Varför inte? Vi har hela tiden sagt att vi tar allt sånt snack efter säsongen. Men jag är absolut öppen för det. Nu ska jag redan på torsdag tillbaka till Kanada på läger med landslaget, sa han.
Han log.
– Nu kan man väl erkänna det, men jag kände att benen började krampa i slutet av fjärde set. Så ingen var lyckligare än jag att det inte blev ett femte. Nu är det bara en fantastisk känsla, sa McWilliam.