Taylor Bruns Tegenrot och LVC går för guld.
För det första:
Linköping vann som väntat även andra SM-kvartsfinalen mot Lindesberg (3–0) – och spelar inom en snar framtid semifinal mot antingen Engelholm eller Lund.
Det är ett tips som inte behöver garderas.
Taylor Bruns Tegenrot dominerade som vanligt och har gjort succé. Passaren är en av hela seriens största profiler med bland mycket annat meriter från USA:s landslag. Det är ingen vågad gissning att hon är bäst betald i Linköpingslaget, men i jämförelse med många andra idrottsprofiler på svensk mark är hon förstås inte i närheten.
Hon säger:
– Jag har varit utomlands i tolv år nu och i stort sett det enda jag har gjort är att spela volleyboll. På det sättet lever jag min dröm. Det tillåter inga stora utsvävningar i livet, men jag lever på volleybollen. Under åren i Göteborg fanns en tanke om att sluta, men det finns fortfarande de som är villiga att betala för att jag ska spela. Jag hoppas att jag har sex–sju år kvar i den här kroppen.
– Superstjärnor som Isabelle Haak tjänar tonvis med pengar, men då krävs också att du spelar i de största klubbarna i de största ligorna.
För att svenska klubbar ska ta hit proffsspelare utanför EU är minimikravet en månadslön på 14 300 kronor.
Det bekräftas av LVC-ordföranden Bosse Kindgren som säger att den totala lönekostnaden för klubbens spelare med råge understiger en miljon. Utöver Bruns Tegenrot har LVC två importer: Ana Cetnik från Serbien och Kennedy Muckelroy från USA.
– De allra flesta svenska spelarna spelar i stort sett för matpengar. För mig är det en form av idrottshjältar. Som satsar så mycket och som lägger ned så mycket tid utan att knappt få betalt, säger Kindgren.
Vad får ni från förbundet?
– Ingenting, skulle jag säga.
För ett SM-guld?
– Ingenting.
Taylor Bruns säger:
– Klubbarna i Sverige har några proffsspelare som kan leva på sin sport, men jag gillar att Linköping värderar alla spelare högt. Alla får något. Det kan inte bara vara tre spelare som vinner matcherna.
Taylor Bruns Tegenrot har numera Götenborg som sin bas. "Sverige är hemma just nu", säger hon.
Efter fyra år på University of South Carolina och en examen i matematik började 33-åringen sin proffskarriär i Finland 2013. Sedan blev det Belgien, Finland, Sverige, Tyskland och så tre säsonger i Göteborg innan hon flyttade till Linköping.
– Vi går för guld. Det kommer att bli tufft, men vi är förväntansfulla. Jag trivs och nu kommer solen och staden blir mer levande.
Blir du kvar?
– Jag tittar över mina möjligheter, men det är absolut ett alternativ.
Först ska ni bara ta ett guld på vägen?
– Exakt så.