"Tänker inte som många andra"

Till helgen är det efter en lång grundserie dags för SM-slutspel i volleyboll.

Med Linköpings herrar som med start mot Habo i kvartsfinalen ska försvara guldet från i fjol – och med Linköpings damer som överraskat som nykomling och som nu ställs mot serieettan Hylte/Halmstad.

Det var när damerna för ett år sedan tog steget upp i högsta serien som klubbens jämställdhetsarbete både initierades och intensifierades.

– Första frågan var om vi hade kraft att både mänskligt och ekonomiskt hålla två lag i högsta serien. Men signalerna från damspelarna var starka och då tog vi beslutet att vi kör. Det var inte så lätt att lösa det ekonomiska, men vi hade marginaler, säger Bo Kindgren.

Ett åtgärdspaket lades fram med bland annat följande punkter:

Lika många pass med helplansträningar för herrar och damer. Herrarna minskar från fyra till tre och damerna ökar från två till tre.

Damerna ska i möjligaste mån spela sina hemmamatcher i Sporthallen och får även ta över ett av herrarnas träningspass där.

Samåkning till bortamatcher om möjlighet finns.

Herrlagets ersättningsnivå sänks med tio procent för att ge damerna bättre förutsättningar.

– Inga stora pengar, men tio procent är tio procent. Vi gjorde ganska många saker för att det ska vara så jämställt som möjligt. Vi tänker inte som många andra och jag tror att volleybollen överhuvudtaget ligger ganska långt framme när det gäller sådana här frågor, säger Kindgren.

Hur var reaktionen från herrarna?

– Inga problem alls.

För några år sedan beslutades att samtliga spelare i herrlaget ska ha lite betalt, om än i sammanhanget ytterst begränsade löner. Enligt uppgift handlar det om en månadsersättning från runt 1 000 till 15 000 kronor (för serbiske proffsspelaren Petar Turanjanin).

Dit har man ännu inte kommit på damsidan.

– Vi vill att det ska vara lika för båda lagen och att de till att börja med kan få betalt för förlorad arbetsförtjänst. Som det är nu har damerna ingen ersättning alls, säger Kindgren.

Hur har ni det med ekonomin?

– Vi är duktiga på att hantera pengar på ett bra sätt. Vi ligger nästan alltid på plus minus noll. Bingolotto blev en buffert när det kom. Caféet i trädgårdsföreningen gick jättebra och nu har vi sommarverksamheten i parkleken som ger ett visst överskott.

Kindgren betonar att det finns ett gott samarbete med kommunen, inte minst med stödet till barn- och ungdomsverksamhet, men hymlar inte heller om att han delvis är besviken på det ekonomiska stödet.

Han blev exempelvis uppriktigt förvånad när han fick nej till sponsring i våras.

– Glad i hågen efter SM-guld för herrarna och säkrad elitserieplats för damerna gick jag till ett av de kommunala bolagen. Då fick jag höra att man tagit ett strategiskt beslut att bara satsa på två föreningar (LHC och LFC) och därför skulle plocka bort 30 000 kronor från oss. Det är väldigt mycket pengar för en klubb som vår.

– Tar du SM-guld får du tio procents bonus från Linköpings kommun på den summa du får från början. Det betyder att LHC får över 100 000 kronor extra om damerna eller herrarna vinner guld, medan vi får 20 000. Är det kommunens syn på jämställd idrott? Jag säger inte att LHC får för mycket, jag säger att vi får för lite, säger Bo Kindgren.