OS-KVAL, ANDRA MATCHEN
Sverige 3
Österrike 0
Den svenske världsstjärnan, till vardags hyllat proffs i grekiska Iraklis, skrattade gott efter utklassningen mot Österrike i OS-kvalet i Linköping. Sverige vann med 3-0 och det mest märkliga var hur sjutton det kunde bli förlust mot samma motstånd i Wien förra helgen.
Marcus Nilsson försökte sig på en förklaring efter 25-10, 25-14, 25-23 inför drygt 700 åskådare i Sporthallen.
Han sa:
- Vi spelade väldigt mycket bättre, hade starkt självförtroende och vågade spela ut. Inte ofta det blir matcher på hemmaplan och då gäller det att passa på.
Fast fortfarande är vägen till OS i Peking hur lång som helst. Nu väntar närmast en femlagsgrupp i månadsskiftet november-december där bara vinnaren avancerar till det tredje och avslutande steget.
Ni förstår själva att ingenting talar för att Sverige ska ta sig hela vägen till den kinesiska huvudstaden, men vinsten i går betyder garanterat tuffa matcher mot bästa internationella motstånd.
Det var det viktigaste.
- Precis sådana matcher som vi måste spela för att utvecklas och ta nästa steg, sa Marcus Nilsson.
Kan ni klara det?
- Normalt sett inte, men man vet aldrig. Ingenting är omöjligt i idrott.
Sverige lekte i två set med det obefintliga motståndet och egentligen var det inte särskilt spännande i tredje set heller. Österrike gjorde länge alla fel som tänkas kan och storstjärnan Philip Schneider . . . var han med?
Som när Sverige i första set, med Marcus Nilsson vid serven, gick från 1-2 till 12-2 (!).
- Vi visste att Schneider måste stoppas och det lyckades vi bra med, sa Marcus.
Själv var 24-åringen fantastiskt bra, satsade hårt och missade knappt någonting. Typiskt att det var han som stenhårt smashade in matchbollen. Veteranen Urban Andersson - den ende 70-talisten i svensktruppen - var effektiv inte minst i blockeringsspelet och Martin Yngerskog visade vägen med sin tuffa inställning.
Det är tre exempel.
Vi skulle kunna hålla på ett tag till.
- Hela laget lyfte sig, sa Marcus Nilsson.
Rätt så.
Johan Isacsson, förbundskaptenen, var inne på samma linje och jublade framförallt över chansen till möten med högklassiga opponenter.
- Det är egentligen bara Marcus som gått så tuffa internationella matcher tidigare, när motståndet är det bästa och folk sitter och kastar in mynt från läktaren. Det är en helt annan inramning än vad de flesta är vana vid.