Efter att ha bevittnat en makalöst svag LVC-insats i sporthallen i går kväll börjar jag fundera på om laget som vunnit så mycket de senaste åren helt enkelt har segrat ihjäl sig?
– Nä, man bli aldrig mätt på att vinna, sa lagkaptenen Carl Ahremark till mig strax efter att Falkenberg slagit in matchbollen.
Väntat svar av en spelare, så klart. Vad skulle han annars säga? Men efter den totala kollapsen i går – bland det sämsta jag sett LVC i slutspelssammanhang – är frågan faktiskt befogad.
Jag tror att laget behöver minst en ny svensk spelare (landslagsklass) som är med och bildar den inhemska stommen som sportchefen Björn Jigander gärna pratar om och som varit sig lik i några år. Därifrån kan man sedan bygga på med importer från framför allt Australien och Kanada som varit ett framgångsrikt koncept de senaste åren. Kanske behövs också en förändring på ledarsidan, även om jag vet att många gillar Andrew Strugnell.
Högerspikern Martin Larsson har varit i storform under större delen av säsongen. Gott så, men han behöver först och främst hjälp av en passare som håller måttet. Georgi Topalov har svårt att hitta rätt i laget och mot Falkenbergs landslagsman Dardan Lushtaku var klasskillnaden slående.
Falkenberg har en grymt stark laguppställning den här säsongen – det är ingen skam om LVC skulle få stryk i finalen. Men för ett lag som har ambitionen att vinna SM-guld borde en och annan varningsklocka ringa trots allt.