Foto: Albin Winther
Per tystnar. Han ser förvånad ut. Det är första gången han hör det här. Vi läser i hans patientjournal och har upptäckt en mening som chockerar honom och hans fru. När han sökte vård handlade det egentligen om något helt annat.
– Jag har fortfarande inte fått veta vad det är som orsakar yrseln.
Vi har parkerat utanför den prydliga villan i Österbymo. Blivit ivrigt välkomnade av parets hund. Och nu sitter vi här, vid Per och Deserées köksbord.
Han beskriver sig själv som en fysiskt aktiv person och berättar att varje morgon börjar med att han är ute med hunden. Han och frun Deserée träffar vänner och deltar i föreningslivet. Det blir en hel del öl ibland, medger Per, men inga orimliga mängder. Både han och frun är pensionärer. De njuter av ledigheten, träffar dottern som flyttat iväg och planerar resor.
Men så börjar Per plötsligt drabbas av yrsel. Han känner sig yr när han reser sig upp eller är ute och springer med hunden. Han får en tid hos vårdcentralen i Österbymo en måndag i november 2023. Då har paret nyss haft besök av goda vänner som rest långt och som stannat i flera dagar.
– Det blev ganska många öl den veckan, säger Per.
När han kommer till vårdcentralen har vännerna nyss åkt hem. I journalen står det: "Yrsel, kortvarig" och "Uppger att han äter hälsosamt, dricker ordentligt med vätska". Sjuksköterskan som Per pratar med tar kontakt med läkaren som beslutar om att ta blodtryck och prover.
Några veckor efter att Per lämnat proverna på vårdcentralen blir han uppringd av läkaren som han aldrig har träffat. Det är strax före jul.
Vid köksbordet minns Per hur läkaren ställde några frågor som han försökte besvara så ärligt han kunde. Men när han sedan själv får se läkarens ord i journalen studsar han. Innebörden av det han sagt blir helt annorlunda i läkarens beskrivning av Pers ord. Där står:
"Hustrun kanske inte tycker att det är så roligt när han sitter och dricker öl men annars inga kommentarer."
– Det var han som frågade om min fru tyckte att det var så roligt att jag dricker öl och då svarade jag: nej, kanske inte, jag kan inte kommentera det.
Läkaren på Österbymo vårdcentral skrev in en missbruksdiagnos i Pers journal, trots att han inte träffat honom.
Pers fru Deserée, som lämnat köksbordet och satt sig i sin läsfåtölj i vardagsrummet, inflikar:
– Som om jag inte skulle kunna säga ifrån själv i så fall? Jag känner mig också ledsen och kränkt som blir indragen i det här, och att Per blir utpekad som en missbrukare.
Orsaken till att läkaren ringer Per före jul 2023 är att vårdcentralen har tagit ett PEth-prov. Det är första gången Per får veta att ett PEth-prov har tagits.
– Jag frågade läkaren varför de hade tagit ett sånt prov och han svarade att de tar det på alla som kommer dit, säger Per.
Till Corren säger verksamhetschef Susanne Svärm att provet är standard när patienter söker för nya symptom där man behöver utesluta hög alkoholkonsumtion.
Pers PEth-prov visar på ett något förhöjt värde. Läkaren erbjuder honom ett läkemedel som heter Antabus, som är ett avvänjningsmedel vid alkoholberoende. Per ställer sig frågande till hela situationen och säger att han bara kan sluta dricka alkohol istället.
– Det var ju egentligen inte ett dugg konstigt att provet visade ett förhöjt värde, med tanke på att vi har druckit en hel del öl med våra vänner i flera dagar innan provet togs, säger han.
Det andra PEth-provet Per lämnar visar på det lägsta möjliga värdet ett sådant prov kan ha.
I början av januari 2024, strax efter jul- och nyårshelgerna, lämnar Per ett nytt prov som visar hans alkoholkonsumtion de senaste veckorna. Det värdet är så lågt det kan bli och innebär "ingen eller endast låg, sporadisk alkoholkonsumtion". Men läkaren nöjer sig inte med det.
Det Per inte vet förrän vi sitter vid hans köksbord ett drygt år senare, är att han redan innan jul 2023 hade fått en diagnos. "Skadligt bruk av alkohol", står det i journalen, med tillhörande diagnoskod.
"Skadligt bruk är när intaget av alkohol får psykiska, kroppsliga eller sociala konsekvenser", står det på Socialstyrelsens hemsida. I Pers journal framgår inte hur läkaren kommit fram till sin slutsats, mer än att PEth-värdet var förhöjt vid det första testet och att Per svarat att han dricker "en hel del öl".
I början av februari 2024 är Per ute med hunden. En lös hund kommer springande. Det blir tumult, Per håller fortfarande i kopplet och faller illa. När han reser sig gör det ont i höger ben. Han haltar hem. Han har väldigt ont och skinkan har svullnat på ena sidan.
Per ringer vårdcentralen i Österbymo, som inte tar emot honom, utan istället föreslår att han ska ta vanlig Alvedon och kanske linda bandage omkring. Tre dagar senare står han inte längre ut, och söker istället vård akut på Höglandssjukhuset Eksjö, på andra sidan länsgränsen. Där konstaterar de att en muskel delvis slitits sönder och att benet är mörklila från höger ljumske och ner till vaden. Per får vård och hänvisas sedan till Österbymo vårdcentral för fortsatt vård hos en sjukgymnast.
Några veckor senare ringer en sjuksköterska från vårdcentralen till Per. Hon säger att läkaren sagt att han måste lämna ett nytt PEth-prov.
– Jag fick inte ens vård av vårdcentralen när jag hade skadat mig. De pratade bara om de där alkoholtesterna, säger Per.
Till sjuksköterskan som ringer säger Per att han hellre prioriterar att gå till sjukgymnasten. Men han får veta att läkaren kommer att skicka brev till Transportstyrelsen. Per förstår inte vad det innebär och sjuksköterskan ger heller inga besked.
– Jag var arg för att de inte hjälpte mig med benet, men sen trodde jag att allt var klart.
I journalen skriver läkaren att han "nödgas" anmäla till Transportstyrelsen. I brevet till Transportstyrelsen skriver han att Per inte vill lämna prover och att han "angiveligen haft samma dryckesmönster under många år", trots att Per lämnat ett prov som visar lägsta möjliga resultat.
– Jag förstod ingenting när jag fick pappren från Transportstyrelsen. De skrev att jag var tvungen att lämna prover för att få behålla körkortet, säger Per.
För att kunna lämna prover till Transportstyrelsen tvingas han vända sig till en privat körkortsmottagning. Efter ett halvår – Transportstyrelsens kortaste provperiod – avskrivs Pers ärende. "Det finns ur medicinsk synpunkt inte något hinder för att du ska fortsätta ha körkort", står det i brevet. I läkarintyget står det: "Patienten har aldrig haft missbruk eller beroende."
– Det kostade över 6 000 kronor att få behålla körkortet! Jag fick ju en chock, säger Per.
Varje dag börjar med att Per går ut med hunden. När han började känna yrsel under morgonturerna och när han reste sig upp vände han sig till vårdcentralen.
Susanne Svärm är verksamhetschef för vårdcentralerna i Kisa och Österbymo. Hon säger att PEth-prov är ett vanligt prov i den medicinska undersökningen.
– Vi försöker hitta orsaker till det patienten söker för och då är det mer eller mindre ett standardprov i vissa fall.
Varför får inte patienterna veta något innan?
– Det här är ju ett blodprov, vi tar en massa andra blodprover där vi aldrig diskuterar med patienten om vilka prover vi tar.
Patienten fick inte vård för en fysisk åkomma, men var ändå tvungen att komma och lämna ett PEth-prov, hur ser du på det?
– Återigen så behöver jag se i journalen vad som har föregått detta. Det kan mycket väl vara så att det är en rimlig medicinsk bedömning att man inte behöver en tid för en viss åkomma.
Kan du ändå förstå patienten i det här?
– Jag kan förstå patientens upplevelse och agerande om patienten uppfattar det på det här sättet. Sen har vi ändå våra medicinska riktlinjer att förhålla oss till. Det kommer aldrig vara så att alla patienter till 100 procent känner att de är överens om bedömningarna som vi gör.
Susanne Svärm uttalar sig inte om detaljerna i Pers fall, men beskriver exempel på när de anmäler patienterna till Transportstyrelsen:
– Det kan ju handla om att man har kommit överens om att man ska lämna ett prov och sen gör man inte det. Eller att man inte får tag i patienten. Då finns oron kvar, för då kan vi varken utesluta eller bekräfta.
Så ett rent prov räcker inte då? Utan har man kommit överens om två prov så gäller det?
– Vi har inte en riktlinje som säger att så här gör vi alltid. Utan det är individuellt mellan läkaren och patienten.
Transportstyrelsens utredare säger till Corren att det inte finns något krav på att man ska lämna två prover i rad hos vården, utan att makten att göra bedömningen ligger hos läkaren.
Hur kan en läkare som inte har träffat patienten bedöma att någon har ett skadligt bruk av alkohol och ska anmälas till Transportstyrelsen trots att man har lämnat ett godkänt PEth-prov?
– Jag skulle behöva läsa in mig på detaljerna i det här fallet för att kunna uttala mig helt säkert.
En dryg vecka efter intervjun kontaktar vi Susanne Svärm igen, eftersom hon ville läsa in sig på patientfallet. Men då svarar hon via mejl att hon inte kan kommentera det enskilda fallet på grund av patientsekretess trots att vi erbjuder fullmakt från patienten. Hon skriver också att om vi har några fler generella frågor så kommer hon att besvara dem skriftligt.