Correns granskning visar att vårdpersonal som missbrukar kan fortsätta arbeta med patienter. Domstolarna är skyldiga att larma tillsynsmyndigheten Ivo när läkare och sjuksköterskor döms för brott. Men vår granskning visar att de inte gör det. Här är åtta dömda läkare och sjuksköterskor som Ivo inte fick larm om. Tre av dem känner Ivo fortfarande inte till.
Berusad ambulanssjuksköterska körde bil till barnens skola
En torsdag i mars i år hämtar en pappa sina barn på en grundskola i Stockholmsområdet. Personalen uppfattar pappan som alkoholpåverkad och ringer polisen. Pappan, som vi kan kalla Emil, är ambulanssjuksköterska. Han har hunnit hem med barnen när polisen kommer. Vid blåskontroll konstaterar polisen att Emil har 1,13 promille alkohol i utandningsluften.
Det framkommer senare att han har ett alkoholmissbruk sedan ett år tillbaka och tingsrätten dömer honom för grovt rattfylleri. Till domstolen säger han att han inte har berättat om händelsen för sin arbetsgivare, men domen skickas ändå inte till tillsynsmyndigheten Ivo.
Eftersom Ivo inte känner till Emils fall pågår inte heller någon tillsyn av hans lämplighet att behålla sin vårdlegitimation.
Bedragaren var en alkoholmissbrukande sjuksköterska
Sjuksköterskan Lars arbetar på en vårdcentral i Linköping. Han har i olika perioder varit sjukskriven för bland annat alkoholmissbruk. Under 2019 och 2020 lade han ut annonser på Blocket och Facebook Marketplace. Han ville sälja elektronik av varumärket Apple; telefoner, klockor och hörlurar. Tusentals kronor överfördes till hans konto, men köparna fick inte vad de betalat för.
En av köparna fick en billig kopia som inte verkade fungera istället för den smartklocka som köpet avsett. De flesta andra fick inga paket alls. Lars påstod att han skickat paketen med Postnord, men kunde inte visa på någon försändelseinformation. Fem personer polisanmälde Lars för bedrägerierna.
Till polisen säger Lars att han har som hobby att laga och sälja telefoner. Han säger att han har skickat paketen och att han inte har någon kommentar till de meddelandekonversationer som målsäganden har lämnat in. Lars beskriver en av de drabbade som en "otäck person" som har "hotat" honom. I konversationerna som polisen tagit del av är Lars nedlåtande mot den drabbade när han kräver att få sina pengar tillbaka och Lars kallar honom "patetisk" och "förlorare".
Han döms för bedrägerierna, men domen skickas inte till Ivo, trots att domstolens personutredning visar att Lars arbetar som sjuksköterska. Det pågår inte heller någon utredning om Lars lämplighet som sjuksköterska och han har därför kvar sin vårdlegitimation.
Kirurgen som var drogpåverkad på jobbet
Den svarta bilen är alldeles ny, bara några månader gammal. Men nu, en kväll i september 2019, står den tvärs över vägen med bakvagnen mot bergväggen. Fronten på förarsidan är intryckt och krockkuddarna har lösts ut. Bilen är så illa tilltygad att förbipasserande bilister stannar och tillkallar ambulans, trots att föraren är vaken och talbar. Polis kommer till platsen.
Föraren – som vi kan kalla Fredrik och som är kirurg på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg – säger att han bara har fragmentariska minnen av händelsen, men att han skulle köra hem.
Polisen frågar honom om han druckit någon alkohol.
– Ja. Det var någon vodkaliknande färgglad flaska, en halvliter, drack upp hela, säger han i förhör.
Fredrik erkänner brott, men säger att det var en engångsföreteelse. Han har då 1,22 promille alkohol i blodet. På Systembolagets hemsida kan man läsa om hur man påverkas vid olika promillehalter. Vid 1,0 promille står det:
"Sluddrigt tal. Svårt att gå stadigt. Försämrad muskelkontroll. Svårt att kontrollera känslor."
Det är inte första gången Fredrik döms för rattfylleri, men när han överklagar till Transportstyrelsen hävdar han ändå att det är en engångsföreteelse. Trots att han alltså är dömd för att 2009 varit påverkad av narkotikaklassade tabletter när han körde bil. Ingen av domarna har skickats till Ivo. Däremot har domstolarna skickat domarna till andra myndigheter, som polisen och Transportstyrelsen.
Enligt alkohol- och drogterapeuten Stefan Jonsson som Corren pratat med är just ursäkten "det har aldrig hänt tidigare" ett vanligt sätt att undvika att bli upptäckt i sitt missbruk.
Båda gångerna kräver kirurgen Fredrik att Transportstyrelsen ska ompröva beslutet att dra in hans körkort. I flera brev skriver han till myndigheten att han behöver bilen, dels privat för att lämna barn och storhandla, men också för att snabbt kunna ta sig till sjukhuset dygnet runt där han opererar patienter i sin roll som kirurg. När han har jour behöver han dessutom vara på plats inom 30 minuter.
"Som exempel var jag kallad under jourtid till sjukhusets akutmottagning då ett fyraårigt barn blivit överkört av en åkergräsklippare. Med bil var jag på plats efter 20 minuter", skriver kirurgen som menar att en fördröjning hade minskat barnets möjligheter till överlevnad och att han i så fall skulle ha anmälts till Socialstyrelsen. Ingenstans resonerar han kring hur hans lämplighet att operera patienter påverkas av att han kört bil onykter. Han menar att det är "en rad olyckliga omständigheter" som är orsaken till att han kör rattfull.
Efter att ha krockat med bergväggen 2019 blir han av med körkortet för andra gången och döms för grovt rattfylleri. Vid flera tillfällen efter det har kollegor upplevt honom som drogpåverkad. En dag i början av 2021 när han är på sin arbetsplats tar hans arbetsgivare med honom till företagshälsovården för provtagning. Han har då narkotikaklassade läkemedel i kroppen och stängs av från arbetet. Vården konstaterar att han har beroendeproblematik och när Ivo sedan utreder, framkommer att han har skrivit ut narkotikaklassade läkemedel till sig själv under flera år.
Ändå får han fortsätta som läkare. Först efter att han fått ett bötesstraff för barnpornografibrott fråntas han till slut sin vårdlegitimation i början av 2024. I över 14 år efter den första rattfylleridomen fick Fredrik fortsätta operera patienter. Tillsynsmyndigheten Ivo fick inte veta att han dömts för brott förrän hans arbetsgivare upptäckte att han var drogpåverkad på arbetstid.
Vårdcentralsläkaren körde narkotikapåverkad på väg till förskolan
Det är en tisdagsmorgon i maj 2021. En 39-årig man kör bil i centrala Uppsala när han stoppas av polisen. Till polisen uppger mannen, som vi kan kalla Johannes, att han är på väg till förskolan och sedan vidare till en annan ort i närområdet. En ort där han är anställd som läkare på en vårdcentral. Men poliserna fattar misstankar om att mannen är narkotikapåverkad.
Läkaren nekar först, men berättar sedan att han rökt cannabis ett par veckor tidigare. Beslut om husrannsakan fattas och i bostaden där mannen och hans sambo bor med barnen hittas cannabis, kokain, ecstasy och LSD, som alla är olagliga narkotikaklassade preparat.
Johannes döms i Uppsala tingsrätt för rattfylleri och ringa narkotikabrott. Straffet blir dagsböter och domen skickas till Kriminalvården, Polismyndigheten, Transportstyrelsen och en rad underavdelningar till dessa myndigheter. Däremot skickas domen inte till Ivo trots att det framgår att han arbetar som läkare.
Än idag arbetar Johannes på vårdcentralen i Uppsala. Han har kvar sin legitimation, och bara ett år efter domen fick han dessutom ett specialistbevis. Ett komplement till legitimationen som innebär att han nu kan titulera sig specialistläkare i allmänmedicin. Om någon av de andra läkarna är osäkra i sina bedömningar, så är det honom de kan rådfråga.
Tillsynsmyndigheten Ivo har fortfarande inte fått veta att han dömts för brott och därför har hans lämplighet inte heller utretts.
Iva-sjuksköterskan som injicerade narkotika på jobbet
När covidpandemin når Sverige arbetar intensivvårdssjuksköterskan Louise med patienter som svävar mellan liv och död, ofta efter trauman, som exempelvis trafikolyckor. Hon har tidigare varit patientsäkerhetsombud och kommer senare att säga till Ivo att hon värnar extra mycket om patientsäkerheten.
Hon har dock problem med sömnen och under våren 2020 står hon sedan en tid tillbaka på en rad olika läkemedel för sömnsvårigheter. Ett par av dem är narkotikaklassade. Senare kommer hon själv att medge att hon är beroende.
I april 2020 upptäcks att Louise är narkotikapåverkad på sin arbetsplats. Hon har då tagit ett tiotal ampuller med ett morfinliknande preparat från läkemedelsskåpet på intensivvårdsavdelningen och injicerat en del av läkemedlet. Hon blir påkommen och skickas till beroendeakuten där hon testar positivt för två olika typer av narkotika. Hon stängs av från arbetet och får säga upp sig innan hon blir avskedad.
Arbetsgivaren anmäler henne till Ivo. Louise försvarar sig med att covidpandemin varit påfrestande med stort ansvar för svårt sjuka patienter. Ivo går på Louises linje och avslutar ärendet utan åtgärd med motiveringen att det inte finns stöd för att hon har beroendeproblematik. Ivo väljer ändå att anmäla henne till åklagarmyndigheten för läkemedelsstölden på arbetsplatsen.
Hon döms i tingsrätten för stöld och narkotikabrott, men domen skickas inte till Ivo, trots att brotten har begåtts på sjukhuset där hon arbetar.
Bara ett par månader efter att Ivo avslutat sin utredning kommer en ny anmälan till Ivo. Kliniken som anmäler henne vårdar svårt sjuka barn och informerar Ivo om att Louise blivit påkommen med att vara alkoholpåverkad på arbetstid. Ett provresultat visar på en nivå som kan beskrivas som "tydlig berusning". Dessutom har arbetsgivaren upptäckt att hon har en vinflaska i sitt skåp på arbetsplatsen.
Louise försvarar sig med att det var den pågående polisutredningen om stölden av narkotika som fick henne att må så dåligt att hon behövde dricka alkohol på arbetstid.
"Omständigheterna är dock sådana att hon genom sitt handlande att uppträda berusad på arbetsplatsen kan befaras vara olämplig att utöva yrket som sjuksköterska", skriver Socialstyrelsens ansvarsnämnd Hsan och beskriver agerandet som "klandervärt". Hsan betraktar ändå det inträffade som "en enstaka händelse" och beslutet blir prövotid. Det innebär att hon har kvar sin legitimation och kan än idag fortsätta arbetet med att vårda svårt sjuka patienter.
Drogmissbrukande ögonläkare togs av polis på väg till jobbet
En söndagskväll i november 2019 är en civilklädd polis inne i en mataffär i en Stockholmsförort. Polisen reagerar på att en man luktar starkt av cannabis och följer efter mannen ut. På polisstationen tas prover på mannen – som vi kan kalla Ibrahim - som visar att han har narkotika i kroppen. Dessutom görs en husrannsakan i lägenheten där han bor med sin fru och sina barn. Där hittar polisen mer narkotika.
Ibrahim, som är ögonläkare och arbetar på ett sjukhus i Stockholm, medger att han ”röker på” då och då. I februari 2020 döms han för ringa narkotikabrott, men domstolen informerar inte tillsynsmyndigheten Ivo och läkaren fortsätter arbeta.
En torsdagsmorgon ett år senare stoppas ögonläkaren av polisen när han kör bil i hög hastighet. Polisen beskriver föraren som trött, med glansiga ögon och hängande ögonlock. Ögonläkaren berättar för polisen att han är på väg till jobbet, men nekar till att vara narkotikapåverkad. Analysen kommer senare att visa att han även denna gång är påverkad av cannabispreparat. Han fråntas körkortet på plats. När domen faller skickas den inte heller denna gång till Ivo. Däremot händer något betydligt mer ovanligt, polisen kontaktar själv Ivo och berättar om händelsen där de beskriver att ögonläkaren ”var i mycket dåligt skick”.
Enligt Ivos uppgifter framkommer också att ögonläkaren vid tillfället polisen stoppade honom även hade en ryggsäck med narkotikaklassade läkemedel som han skrivit ut till sig själv, något han sedan nekar till. Ivo tar del av ögonläkarens journaler och upptäcker då att han tidigare sökt hjälp för att bryta beroendet av cannabis och kokain, där han som mest varit drogfri en vecka vid några tillfällen. Vårdens bedömning var att han hade ett ”cannabismissbruk och accelererande kokainmissbruk”.
Under Ivos utredning uppger dock ögonläkaren att han inte har någon beroendeproblematik utan använder cannabis ”som andra använder alkohol” och att han bara använt kokain ”någon enstaka gång”. Där framgår också att ögonläkaren själv avslutat kontakten med beroendevården med hänvisning till att han inte längre hade något behov av drogbehandling trots att han nyligen testat positivt för narkotika.
Efter Ivos utredning beslutar ansvarsnämnden Hsan att han ska genomgå prövotid, men får behålla legitimationen. Han är än idag anställd på en ögonklinik.
Psykiatriläkaren som var så berusad att hon somnade bakom ratten
En ljusgrå kombi står mitt på ett övergångsställe i en korsning i centrala Stockholm. Det är en lördag i oktober 2015 och eftermiddagen har precis övergått i kväll. Den kvinnliga föraren – som vi kan kalla Maria – verkar inte vara vid medvetande. Förbipasserande fotgängare tror först att det handlar om ett sjukdomsfall, men inser sedan att föraren sover. De hindrar kvinnan från att köra vidare och tillkallar polis.
Polisen konstaterar att Maria "uppvisar kraftig berusning", hon sluddrar, har svårt att sitta upprätt och talar otydligt och osammanhängande. Hon arbetar inom psykiatrin på ett sjukhus i Stockholmsområdet och har nyligen blivit legitimerad läkare. Prover kommer att visa att hon har 3,3 promille alkohol i kroppen.
Systembolaget beskrivning av hur man påverkas vid den promillehalten är "Du uppfattar inte vad som händer."
Tingsrätten dömer henne till fängelse, men domen skickas inte till tillsynsmyndigheten Ivo, trots att det framgår i personutredningen att Maria är läkare.
Ett drygt år efter att hon frigivits, i slutet av 2018, tar polisen än en gång Maria för grovt rattfylleri efter att hon i kraftigt berusat tillstånd krockat med en parkerad bil på väg hem från arbetet inom sjukvården. Då arbetar hon som hyrläkare i eget företag. Maria döms ännu en gång till fängelse, men inte heller denna gång skickas domen till Ivo.
Inte förrän tre år senare, i december 2021, beslutar Socialstyrelsens ansvarsnämnd Hsan att Marias läkarlegitimation ska återkallas. Men Maria överklagar, hon skriver att hon vid tiden för brotten led av stress och depression och att hon istället vill få prövotid.
Förvaltningsrätten går på Marias linje, men då överklagar istället Ivo till kammarrätten och hennes legitimation återkallas. Då har det hunnit bli mars 2023 och nästan åtta år har passerat sedan hon somnade på övergångsstället. Under hela den tiden har hon kunnat diagnostisera, behandla och skriva ut läkemedel till patienter, som inte vetat något om fängelsestraffen, utredningarna eller alkoholmissbruket.
Rattfylleridömda kirurgen som förlamade en patient
En polispatrull har ställt upp en hastighetskontroll utanför biblioteket i centrala Linköping. Det är en måndagsmorgon i slutet av december 2019. En neurokirurg som vi kan kalla Martin – och som arbetar på Universitetssjukhuset – kör så fort att polisen stoppar bilen några hundra meter bort.
– Idag var jag lite sen till jobbet så det är bara att erkänna, säger han till polisen.
Över 20 kilometer i timmen för fort på en 30-sträcka. Dessutom är han berusad. Testet visar på 1,23 promille. Polisen tar hans körkort och han döms i Linköpings tingsrätt, men domen skickas inte till Ivo. Inte förrän en privatperson tipsar Ivo och över ett år senare får tillsynsmyndigheten veta att han dömts för brott.
Efter domen får neurokirurgen Martin ett alkolås installerat, men missköter det och blir återigen av med körkortet.
Några veckor efter att hans alkolås avinstallerats kommer patienten Lena till Universitetssjukhuset i Linköping. Det är mars 2022 och Lena har varit med om en bussolycka. Hon måste opereras akut. Hon vet inte att det pågår en utredning om neurokirurgen som är i tjänst. Inte heller vet hon att personalen larmat om just den kirurgen så sent som dagen innan. De menar att han är onykter. Lena vet inte heller att neurokirurgen, som vi kan kalla Martin, inte längre får köra bil eftersom han misskött sitt alkolås.
Hon sövs och opereras. Efter operationen är Lena permanent förlamad i ena armen. Ivo har svårt att förstå hur kirurgen har kunnat göra fel på det sätt som han gjorde. Sömnbrist, hävdar kirurgen själv efteråt. Dagen därpå borrar han på fel ställe i en annan patients ryggrad. Men inte heller då blir han fråntagen sin läkarlegitimation.
Efter att Correns granskning visat att vårdpersonal larmat om att neurokirurgen Martin uppträtt berusad på arbetstid och att han misskött sitt alkolås, så stängdes han av från sitt arbete under tre månader. Patienten Lena har polisanmält honom för vållande till kroppsskada och förundersökning pågår.
Men neurokirurgen Martin är fortfarande anställd på sjukhuset i Linköping och har sin legitimation kvar. Ivo har efter avslutad utredning begärt att han ska få prövotid, men något beslut är ännu inte fattat.
Fotnot: Namnen på läkarna och sjuksköterskorna är fingerade.
Här kan du läsa mer om varför domstolarna inte larmar om dömda läkare och sjuksköterskor.