Enligt skollagen har kommunen ansvar för att följa upp kvalitén ute på förskolorna.
Därför görs så kallade insynsbesök vartannat år på varje kommunal förskola. På besöket deltar kvalitetskoordinator från utbildningsförvaltningen men också förskollärare från andra rektorsområden.
Förskolan bedöms utifrån åtta ämnesområden hämtade från läroplanen – allt från trygghet till hållbarhet. Som högst kan förskolan få siffran 7, som lägst 1.
Bedömningen görs genom samtal med rektor, pedagoger och observationer på den aktuella förskolan. Innan besöket får personalen bedöma hur väl de själva anser att verksamheten uppfyller kraven. Dessutom ingår även den årliga föräldraenkäten i den slutgiltiga bedömningen.
– Insynsbesök är en form av egentillsyn. Vi ser det som ett stödmaterial för förskolan och rektorn när de utvecklar verksamheten, säger Niclas Jacobsson, utvecklingsledare för de kommunala förskolorna.
Han betonar att siffrorna som delas ut efter ett insynsbesök inte är ett betyg.
– Vi är ödmjuka och medvetna om att vi endast är på förskolan några timmar. Vi är ett par ögon utifrån, men ingen jury som sitter på facit. Det är personalen som till syvende och sist vet vilka utmaningar som finns i verksamheten.
När Corren begär ut de senaste insynsbesöken på varje enskild förskola blir det tydliga att flera av dem har låga siffror i till exempel trygghet och omsorg. En del förskolor har endast fått en tvåa på den sjugradiga skalan.
Hur ska man som förälder tolka ett så lågt betyg?
– En låg siffra innebär inte att barnen är otrygga eller att omvårdnaden är dålig. Personalen kan vara fantastiska på att knyta an till varje barn, men om det sedan visar sig att arbetslaget inte har pratat ihop sig om värdegrunden blir bedömningen lägre. Är det en avdelning som missat värdegrundsarbetet, får hela förskolan en lägre bedömning.
Det kan verka lite stelbent. Det viktigaste är väl hur pedagogerna är mot barnen, inte om det finns en värdegrund eller inte?
– Det kan låta fyrkantigt utifrån, men som observatör märker man snabbt om man har kommit till en förskola där trygghetsarbetet genomsyrar hela verksamheten. Vi vill ha hållbarhet ute på förskolorna, då kan inte tryggheten vara kopplad till specifika pedagoger, utan det måste "sitta i väggarna" så att även vikarier har lätt att förstå vad som gäller, säger Niclas Jacobsson.
På ett generellt plan har kvalitén i Linköpings kommunala förskolor inte höjts sedan förra omgången av insynsbesök. Niclas Jacobssons tror att det beror på att kommunen infört ett nytt system som ska minska personalens dokumenteringsbörda. Systemet har tagit tid att lära ut och diskutera under studiedagar och planeringsmöten.
– Tid som vanligtvis går till att prata ihop sig om verksamheten och pedagogik har behövts läggas på detta. Därför tycker jag inte resultatet är särskilt förvånande.
Tidigare i år visade Correns granskning att sjukfrånvaron ökat inom förskolan, att bristen på vikarier stor och att många pedagoger upplever arbetsmiljön som stressad. Men Niclas Jacobsson tycker inte att det går att sätta likhetstecken mellan sjukfrånvaro och lägre kvalité.
– Det finns rektorsområden som har minskad sjukfrånvaro men där kvalitén ändå inte höjts. Men visst, kommer våra observatörer mitt i en sjukfrånvarotopp är det såklart att det märks i bedömningen av den aktuella förskolan.
Nedan listats förskolorna utefter observatörernas bedömningar. Klicka på cirkeln för att se bedömningen. Före enkelhetens skull har Corren räknat ut ett medelbetyg att lista skolorna utifrån. Vi är medvetna om att det inte är ett matematiskt korrekt sätt, men ger dig ett hum om hur ditt barns förskola står sig mot andra i kommunen. Vi har avrundat till en decimal.
Obs! Siffrorna begärdes ut i april. Insynsbesök som gjorts efter det redovisas inte.
SÅ HÄR LÄSER DU TABELLEN
Nivå 1 = Saknas
Nivå 2 = På väg till nivå 3, uppnått vissa delar av 3:an.
Nivå 3 = Förekommer.
Nivå 4 = På väg till nivå 5, uppnått vissa delar av 5:an.
Nivå 5 = Medvetet förekommande.
Nivå 6 = På väg till nivå 7, uppnått vissa delar av 7:an.
Nivå 7 = Genomsyrar verksamheten.
De olika ämnena som bedöms (sammanfattade av Corren):
Likvärdighet
Handlar om att förskolan ska skapa en rättvis och inkluderande miljö där inget barn diskrimineras eller behandlas orättvist. Ett konkret exempel som observatörerna kan studera är om personalen bemöter alla barn lika oavsett kön.
Kulturell mångfald
Här tittar observatörerna på hur väl barnen får lära sig om andra kulturer och utveckla sin egen. Det handlar inte bara om etnicitet och språk, utan likväl om att alla familjer har olika kulturer. Att ha bilder på barnens bostad för att visa att vi alla bor olika, är ett konkret exempel som nog många föräldrar känner igen.
Trygghet, omsorg och utveckling
Handlar om hur väl personalen samspelar och knyter an till barnen. Men också till exempel hur skötrummet är placerat för att skydda barnens integritet. För att få höga siffror krävs att arbetslaget till exempel diskuterat värdegrund, dokumenterar sitt arbetssätt kontinuerlig och har en gemensam strategi för konflikthantering i barngruppen.
Undervisning och lärande
Här tittar observatörerna på hur väl förskolan följer upp läroplanen, hur undervisningen anpassas utifrån barnens olika förutsättningar och hur väl den dokumenteras. Bidrar den fysiska miljön och material som pyssel, spel och leksaker barnens lärande? Observatörerna ser också om lärandet sker i rutinhandlingar, som påklädning.
Språk och kommunikation
Kan till exempel handla om hur förskolan arbetar med bildstöd, tecken som stöd och vilket material de har för att utveckla barnens språk. Observatörerna tittar även på hur väl barnens språkutveckling dokumenteras. En annan viktig aspekt är hur väl pedagogerna kan hjälpa barnet att utveckla sitt modersmål.
Läs- och skrivförberedande arbete
Handlar om hur strukturerat förskolan arbetar med språkljud, rim och skriftspråk och. Här tittar observatören till exempel på hur ofta pedagogerna läser böcker för barnen och hur man pratar om det som står i böckerna.
Hållbar utveckling
Handlar om såväl sociala, ekonomiska som ekologiska perspektiv. Pedagogerna lär barnen att tänka kritiskt, lyssna och formulera egna åsikter. Ett konkret exempel här är att gröna påsen inte bara ska finnas på förskolan, utan att barnen faktiskt vet hur den fungerar.
Barnens möjlighet att påverka sin situation
Barnen ska ha möjlighet att påverka arbetssätt och innehåll. Konkreta exempel här kan vara om barnen fått vara med och diskutera hur man ska bemöta varandra och vilka regler som ska gälla på förskolan.